In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | ända |
| Present | ändar |
| Past | ändade |
| Imperative | ända |
| Supine | ändat |
Verbs conjugated like 'ända'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'ända'
ana,
ända,
andas,
andra,
ansa,
anta,
banda,
handa,
landa,
randa,
Translations
end, intransitive: be finished, be terminated
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
-
De dog som flugor i land, men vi klarade oss ända tills vårt vatten tog slut.
-
Det var en ordentlig rotationsorkan och vi gick kompassen runt på läns hela tiden fem gånger med ibland ända till 12 knops fart för bara topp och rigg.
-
Ja— Mattson slog en ända om den siste rödskäggige gubben och rodde över till andra socknen, där prästen naturligtvis måste ta emot kadavret och begrava det— icke på egen bekostnad, utan på socknens.
-
Först förstärka trossen med alla ändar som funnos ombord, ut med lilla draggen som hjälp och så pumpa, pumpa, pumpa, sen man först öst med hinken så länge det lönade sig bättre.
-
— Förstår ni inte, landkrabbor, att ja simmade över mä en smäcker ända, å sen halade jag hela grejet in i Afrika.
-
En tall säger:— Jag har gett mig fan på att fortplanta mig ända ned till havet, men så komma år av stormar och tallen vrider sig i kramp.
Additional Information
Etymology
From Old Swedish ænda, from Old Norse enda, from Proto-Germanic *andijōną. See: Old Swedish '
ænda', Proto-Germanic '
*andijōną'.
Verbs referencing "ända"
English
end, Norwegian
ende.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.