Modern Swedish
In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | återge; återgiva |
| Present | återger; återgiver |
| Past | återgav |
| Imperative | återge; återgiv |
| Supine | återgivit; återgett |
Verbs conjugated like 'återge'
ange,
angiva,
avge,
avges,
avgiva,
avgivas,
bege,
begiva,
delge,
delgiva,
efterge,
eftergiva,
erftergiva,
formge,
formgiva,
frige,
frigiva,
förege,
föregiva,
ge, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'återge'
återgå,
återse,
återfå,
återta,
efterge,
överge,
åtaga,
återgiva,
återstå,
återtaga,
Translations
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
åter + ge
Cognates
-
Swedish AD ~1900
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.
Gerund:
återgivande
Indicative
Present
| jag | återger; återgiver |
| du | återger; återgiver |
| han;hon | återger; återgiver |
| vi | återge |
| ni | återge |
| de | återge |
Perfect
| jag | har återgivit; återgett |
| du | har återgivit; återgett |
| han;hon | har återgivit; återgett |
| vi | ha återgivit; återgett |
| ni | ha återgivit; återgett |
| de | ha återgivit; återgett |
Past
| jag | återgav |
| du | återgav |
| han;hon | återgav |
| vi | återgåvo |
| ni | återgåvo |
| de | återgåvo |
Pluperfect
| jag | hade återgivit; återgett |
| du | hade återgivit; återgett |
| han;hon | hade återgivit; återgett |
| vi | hade återgivit; återgett |
| ni | hade återgivit; återgett |
| de | hade återgivit; återgett |
Future
| jag | skulle återge |
| du | skulle återge |
| han;hon | skulle återge |
| vi | skola återge |
| ni | skola återge |
| de | skola återge |
Future Perfect
| jag | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| du | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| han;hon | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| vi | skola ha(va) återgivit; återgett |
| ni | skola ha(va) återgivit; återgett |
| de | skola ha(va) återgivit; återgett |
Conjunctive
Present
| jag | må återge; återgiva |
| du | må återge; återgiva |
| han;hon | må återge; återgiva |
| vi | må återge; återgiva |
| ni | må återge; återgiva |
| de | må återge; återgiva |
Perfect
| jag | må ha(va) återgivit; återgett |
| du | må ha(va) återgivit; återgett |
| han;hon | må ha(va) återgivit; återgett |
| vi | må ha(va) återgivit; återgett |
| ni | må ha(va) återgivit; återgett |
| de | må ha(va) återgivit; återgett |
Past
| jag | skulle återge |
| du | skulle återge |
| han;hon | skulle återge |
| vi | skulle återge |
| ni | skulle återge |
| de | skulle återge |
Pluperfect
| jag | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| du | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| han;hon | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| vi | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| ni | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| de | skulle ha(va) återgivit; återgett |
Conditional
Present
| jag | skulle återge |
| du | skulle återge |
| han;hon | skulle återge |
| vi | skulle återge |
| ni | skulle återge |
| de | skulle återge |
Perfect
| jag | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| du | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| han;hon | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| vi | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| ni | skulle ha(va) återgivit; återgett |
| de | skulle ha(va) återgivit; återgett |
Imperative
| du | återge; återgiv |
| vi | Låt oss återge; återgiva |
| ni | återge; återgiv |
Swedish Dialects of Finland