Modern Swedish
In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | uppklara |
| Present | uppklarar |
| Past | uppklarade |
| Imperative | uppklara |
| Supine | uppklarat |
Verbs conjugated like 'uppklara'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'uppklara'
uppklarna,
upplagra,
upplära,
utklara,
avklara,
föklara,
förklara,
klara,
oklara,
påklaga,
Translations
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
Cognates
-
Swedish AD ~1900
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.
Gerund:
uppklarande
Indicative
Present
| jag | uppklarar |
| du | uppklarar |
| han;hon | uppklarar |
| vi | uppklara |
| ni | uppklara |
| de | uppklara |
Perfect
| jag | har uppklarat |
| du | har uppklarat |
| han;hon | har uppklarat |
| vi | ha uppklarat |
| ni | ha uppklarat |
| de | ha uppklarat |
Past
| jag | uppklarade |
| du | uppklarade |
| han;hon | uppklarade |
| vi | uppklarade |
| ni | uppklarade |
| de | uppklarade |
Pluperfect
| jag | hade uppklarat |
| du | hade uppklarat |
| han;hon | hade uppklarat |
| vi | hade uppklarat |
| ni | hade uppklarat |
| de | hade uppklarat |
Future
| jag | skulle uppklara |
| du | skulle uppklara |
| han;hon | skulle uppklara |
| vi | skola uppklara |
| ni | skola uppklara |
| de | skola uppklara |
Future Perfect
| jag | skulle ha(va) uppklarat |
| du | skulle ha(va) uppklarat |
| han;hon | skulle ha(va) uppklarat |
| vi | skola ha(va) uppklarat |
| ni | skola ha(va) uppklarat |
| de | skola ha(va) uppklarat |
Conjunctive
Present
| jag | må uppklara |
| du | må uppklara |
| han;hon | må uppklara |
| vi | må uppklara |
| ni | må uppklara |
| de | må uppklara |
Perfect
| jag | må ha(va) uppklarat |
| du | må ha(va) uppklarat |
| han;hon | må ha(va) uppklarat |
| vi | må ha(va) uppklarat |
| ni | må ha(va) uppklarat |
| de | må ha(va) uppklarat |
Past
| jag | skulle uppklara |
| du | skulle uppklara |
| han;hon | skulle uppklara |
| vi | skulle uppklara |
| ni | skulle uppklara |
| de | skulle uppklara |
Pluperfect
| jag | skulle ha(va) uppklarat |
| du | skulle ha(va) uppklarat |
| han;hon | skulle ha(va) uppklarat |
| vi | skulle ha(va) uppklarat |
| ni | skulle ha(va) uppklarat |
| de | skulle ha(va) uppklarat |
Conditional
Present
| jag | skulle uppklara |
| du | skulle uppklara |
| han;hon | skulle uppklara |
| vi | skulle uppklara |
| ni | skulle uppklara |
| de | skulle uppklara |
Perfect
| jag | skulle ha(va) uppklarat |
| du | skulle ha(va) uppklarat |
| han;hon | skulle ha(va) uppklarat |
| vi | skulle ha(va) uppklarat |
| ni | skulle ha(va) uppklarat |
| de | skulle ha(va) uppklarat |
Imperative
| du | uppklara |
| vi | Låt oss uppklara |
| ni | uppklara |
Swedish Dialects of Finland