stånka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of stånka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivestånka
Presentstånkar
Paststånkade
Imperativestånka
Supinestånkat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. fsv. stanka, nor. stanke, motsv. fvn. stanka; avledn. med avljud till roten i STÖNA, v.1, o. STÄNJA; med avs. på växlingen a: å jfr KÅNKA. — Jfr STOKA, STÅNKA, sbst.3 References: 1
2. From Old Swedish stanka, from Old Norse stanka (“to moan, groan”), from Proto-Germanic *stanikōną, *stanukōną (“to groan repeatedly, pant”). Cognate with Norwegian stanke, Old English stenecian (“to breathe heavily, pant”).

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: stånkande

Indicative

Present

jagstånkar
dustånkar
han;honstånkar
vistånka
nistånka
destånka

Perfect

jaghar stånkat
duhar stånkat
han;honhar stånkat
viha stånkat
niha stånkat
deha stånkat

Past

jagstånkade
dustånkade
han;honstånkade
vistånkade
nistånkade
destånkade

Pluperfect

jaghade stånkat
duhade stånkat
han;honhade stånkat
vihade stånkat
nihade stånkat
dehade stånkat

Future

jagskulle stånka
duskulle stånka
han;honskulle stånka
viskola stånka
niskola stånka
deskola stånka

Future Perfect

jagskulle ha(va) stånkat
duskulle ha(va) stånkat
han;honskulle ha(va) stånkat
viskola ha(va) stånkat
niskola ha(va) stånkat
deskola ha(va) stånkat

Conjunctive

Present

jagmå stånka
dumå stånka
han;honmå stånka
vimå stånka
nimå stånka
demå stånka

Perfect

jagmå ha(va) stånkat
dumå ha(va) stånkat
han;honmå ha(va) stånkat
vimå ha(va) stånkat
nimå ha(va) stånkat
demå ha(va) stånkat

Past

jagskulle stånka
duskulle stånka
han;honskulle stånka
viskulle stånka
niskulle stånka
deskulle stånka

Pluperfect

jagskulle ha(va) stånkat
duskulle ha(va) stånkat
han;honskulle ha(va) stånkat
viskulle ha(va) stånkat
niskulle ha(va) stånkat
deskulle ha(va) stånkat

Conditional

Present

jagskulle stånka
duskulle stånka
han;honskulle stånka
viskulle stånka
niskulle stånka
deskulle stånka

Perfect

jagskulle ha(va) stånkat
duskulle ha(va) stånkat
han;honskulle ha(va) stånkat
viskulle ha(va) stånkat
niskulle ha(va) stånkat
deskulle ha(va) stånkat

Imperative

dustånka
viLåt oss stånka
nistånka

Swedish Dialects of Finland