sammanbringa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of sammanbringa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivesammanbringa
Presentsammanbringer
Pastsammanbringde; sammanbragte
Imperativesammanbring
Supinesammanbringt; sammanbragt
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: sammanbringande

Indicative

Present

jagsammanbringer
dusammanbringer
han;honsammanbringer
visammanbringa
nisammanbringa
desammanbringa

Perfect

jaghar sammanbringt; sammanbragt
duhar sammanbringt; sammanbragt
han;honhar sammanbringt; sammanbragt
viha sammanbringt; sammanbragt
niha sammanbringt; sammanbragt
deha sammanbringt; sammanbragt

Past

jagsammanbringde; sammanbragte
dusammanbringde; sammanbragte
han;honsammanbringde; sammanbragte
visammanbringde; sammanbragte
nisammanbringde; sammanbragte
desammanbringde; sammanbragte

Pluperfect

jaghade sammanbringt; sammanbragt
duhade sammanbringt; sammanbragt
han;honhade sammanbringt; sammanbragt
vihade sammanbringt; sammanbragt
nihade sammanbringt; sammanbragt
dehade sammanbringt; sammanbragt

Future

jagskulle sammanbringa
duskulle sammanbringa
han;honskulle sammanbringa
viskola sammanbringa
niskola sammanbringa
deskola sammanbringa

Future Perfect

jagskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
duskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
han;honskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
viskola ha(va) sammanbringt; sammanbragt
niskola ha(va) sammanbringt; sammanbragt
deskola ha(va) sammanbringt; sammanbragt

Conjunctive

Present

jagmå sammanbringa
dumå sammanbringa
han;honmå sammanbringa
vimå sammanbringa
nimå sammanbringa
demå sammanbringa

Perfect

jagmå ha(va) sammanbringt; sammanbragt
dumå ha(va) sammanbringt; sammanbragt
han;honmå ha(va) sammanbringt; sammanbragt
vimå ha(va) sammanbringt; sammanbragt
nimå ha(va) sammanbringt; sammanbragt
demå ha(va) sammanbringt; sammanbragt

Past

jagskulle sammanbringa
duskulle sammanbringa
han;honskulle sammanbringa
viskulle sammanbringa
niskulle sammanbringa
deskulle sammanbringa

Pluperfect

jagskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
duskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
han;honskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
viskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
niskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
deskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt

Conditional

Present

jagskulle sammanbringa
duskulle sammanbringa
han;honskulle sammanbringa
viskulle sammanbringa
niskulle sammanbringa
deskulle sammanbringa

Perfect

jagskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
duskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
han;honskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
viskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
niskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt
deskulle ha(va) sammanbringt; sammanbragt

Imperative

dusammanbring
viLåt oss sammanbringa
nisammanbring

Swedish Dialects of Finland