mäkta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of mäkta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemäkta
Presentmäktar
Pastmäktade
Imperativemäkta
Supinemäktat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • De mäktade inte med att äta mer. (They couldn't manage to eat more.)
  • Han mäktade inte med uppgiften. (He wasn't up to the task.)

Additional Information

Etymology

1. fsv., sv. dial. mäkta, mäktas; jfr d. mægte, nor. mekte, isl. mekta, mektast; avledn. av MAKT. — Jfr MAKTA References: 1
2. Inherited from Old Swedish mækta, equivalent to makt (“power, might”) + -a. First attested in 1381.

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: mäktande

Indicative

Present

jagmäktar
dumäktar
han;honmäktar
vimäkta
nimäkta
demäkta

Perfect

jaghar mäktat
duhar mäktat
han;honhar mäktat
viha mäktat
niha mäktat
deha mäktat

Past

jagmäktade
dumäktade
han;honmäktade
vimäktade
nimäktade
demäktade

Pluperfect

jaghade mäktat
duhade mäktat
han;honhade mäktat
vihade mäktat
nihade mäktat
dehade mäktat

Future

jagskulle mäkta
duskulle mäkta
han;honskulle mäkta
viskola mäkta
niskola mäkta
deskola mäkta

Future Perfect

jagskulle ha(va) mäktat
duskulle ha(va) mäktat
han;honskulle ha(va) mäktat
viskola ha(va) mäktat
niskola ha(va) mäktat
deskola ha(va) mäktat

Conjunctive

Present

jagmå mäkta
dumå mäkta
han;honmå mäkta
vimå mäkta
nimå mäkta
demå mäkta

Perfect

jagmå ha(va) mäktat
dumå ha(va) mäktat
han;honmå ha(va) mäktat
vimå ha(va) mäktat
nimå ha(va) mäktat
demå ha(va) mäktat

Past

jagskulle mäkta
duskulle mäkta
han;honskulle mäkta
viskulle mäkta
niskulle mäkta
deskulle mäkta

Pluperfect

jagskulle ha(va) mäktat
duskulle ha(va) mäktat
han;honskulle ha(va) mäktat
viskulle ha(va) mäktat
niskulle ha(va) mäktat
deskulle ha(va) mäktat

Conditional

Present

jagskulle mäkta
duskulle mäkta
han;honskulle mäkta
viskulle mäkta
niskulle mäkta
deskulle mäkta

Perfect

jagskulle ha(va) mäktat
duskulle ha(va) mäktat
han;honskulle ha(va) mäktat
viskulle ha(va) mäktat
niskulle ha(va) mäktat
deskulle ha(va) mäktat

Imperative

dumäkta
viLåt oss mäkta
nimäkta

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

mäkta (v.I)
mⱸht (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB), mⱸkt (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Korsnäs ÖB, Iniö ÅB, Houtskär ÅB), mäkt (Björköby ÖB, Närpes ÖB), mⱸkt(a) (Finström ÅL, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Strömfors NL), mäkt(a) (Pojo NL, Snappertuna NL)
med altern. pres. (Korsholm ÖB) . ha kraft el. uthållighet (att göra ngt). (Replot ÖB, Korsholm ÖB, Malax ÖB, Kumlinge ÅL, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Tenala NL, Strömfors NL) ; med saksubj. (Korsnäs ÖB, Nagu ÅB) ; kunna, förmå, vara i stånd att (göra ngt). (Allm.) ; i konstr. (el. förb. ) med meda. o. p.II 17 : orka (med ngt). (Nedervetil ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Finström ÅL, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Snappertuna NL, Strömfors NL) ; i pres. ptc. ss. adj. attrib. , om mat: mättande, kraftig. (Tenala NL, Pojo NL) ( ÖO ).
Examples
  • fast ni ta:r bo:da hⱸndrⱸn so mⱸktar ni int ha:ld (Korsholm ÖB)
  • iŋga sku vi ha mäkta burrä (:orkat bära) ott än hälʼdär (Kumlinge ÅL)
  • ja mⱸkta int lyft ɷpp tⱸ sⱸttjin (Strömfors NL)
  • än int vädre ska mäkt lyft åpp ta:kve:dn å nä:vrena (Nagu ÅB)
  • an va so arg so ⱸ va lagom an mⱸkta rejä:(r) sⱸ (:behärska sig) (Björköby ÖB)
  • fɷa ṣi: åm ⱸ ska mⱸkt kåm na räin (Korsnäs ÖB)
  • ⱸ va sⱺ mytjø sⱺ ja iŋga mⱸktar bⱸrätt alʼt (Houtskär ÅB)
  • to mⱸktar-ṇ iŋga jø:r ott-ⱸ (Hitis ÅB)
  • ja mäktar it lö:s de där (Snappertuna NL)
  • vi mⱸkta jɷ int mⱸ na mⱸir (Replot ÖB)
  • ja tykt vi sku no: mäkt me e:n (flaska) till (Lappfjärd ÖB)
  • om inʼ mⱸktar me: ⱸ (Houtskär ÅB)