ljuga – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of ljuga

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveljuga
Presentljuger
Pastljög
Imperativeljug
Supineljugit

Verbs conjugated like 'ljuga'

anbjuda, anhugga, anljuda, ansjuda, avhugga, avljuda, avljuga, avnjuta, avsjuda, avsuga, behugga, beljuga, besjunga, bjuda, blodsuga, dammsuga, duga, efterljuda, eftersjunga, erbjuda, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'ljuga'

ljuda, ljunga, avljuga, beljuga, bjuda, buga, duga, gjuta, hjula, huga,

Translations

  • lie, tell an intentional untruth
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Jag struntar i om hon fjärtade, men hon ljuger ju om det. (Leave the World Behind)
    • Inget ovanligt där uppe. - När du dödat honom tog du pengarna. - Ljuger du för henne ? (La vierge du Rhin)
    • Jag utnyttjade honom. Jag ljög för honom. (Hoppers)

    Additional Information

    ljuga
    inte tala sanning, luras
    [A ljuger (för b (om x))]

    Engelsk översättning
    lie

    Etymology

    1. fsv. liugha; jfr dan. o. nor. lyve, isl. liúga, got. liugan, fsax. liogan, mnt., nnt. lēgen, fht. liogan (motsv. t. lügen), feng. lēogan (motsv. eng. lie); till en ieur. rot leugh (jfr LÖGN, LÖNN, hemlighet o. d.). — Jfr BELJUGA, FÖRLJUGEN, LJUG References: 1
    2. From Old Swedish liūgha, from Old Norse ljúga, from Proto-Germanic *leuganą, from Proto-Indo-European *lewgʰ- (“to tell a lie”). Cognate with Danish lyve, Faroese ljúgva (whence lúgva), Icelandic ljúga, Norwegian Bokmål lyve and Norwegian Nynorsk ljuga. See: Old Swedish 'liugha', Proto-Germanic '*leuganą', Danish 'lyve', Faroese 'ljúgva', Icelandic 'ljúga', Norwegian 'lyve', Norwegian, nynorsk 'ljuga'.

    Verbs referencing "ljuga"

    German, old spelling lügen, Danish lyve, Luxembourgish léien, Norwegian, nynorsk lyge.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: ljugande

    Indicative

    Present

    jagljuger
    duljuger
    han;honljuger
    viljuga
    niljuga
    deljuga

    Perfect

    jaghar ljugit
    duhar ljugit
    han;honhar ljugit
    viha ljugit
    niha ljugit
    deha ljugit

    Past

    jagljög
    duljög
    han;honljög
    viljögo
    niljögo
    deljögo

    Pluperfect

    jaghade ljugit
    duhade ljugit
    han;honhade ljugit
    vihade ljugit
    nihade ljugit
    dehade ljugit

    Future

    jagskulle ljuga
    duskulle ljuga
    han;honskulle ljuga
    viskola ljuga
    niskola ljuga
    deskola ljuga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) ljugit
    duskulle ha(va) ljugit
    han;honskulle ha(va) ljugit
    viskola ha(va) ljugit
    niskola ha(va) ljugit
    deskola ha(va) ljugit

    Conjunctive

    Present

    jagmå ljuga
    dumå ljuga
    han;honmå ljuga
    vimå ljuga
    nimå ljuga
    demå ljuga

    Perfect

    jagmå ha(va) ljugit
    dumå ha(va) ljugit
    han;honmå ha(va) ljugit
    vimå ha(va) ljugit
    nimå ha(va) ljugit
    demå ha(va) ljugit

    Past

    jagskulle ljuga
    duskulle ljuga
    han;honskulle ljuga
    viskulle ljuga
    niskulle ljuga
    deskulle ljuga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) ljugit
    duskulle ha(va) ljugit
    han;honskulle ha(va) ljugit
    viskulle ha(va) ljugit
    niskulle ha(va) ljugit
    deskulle ha(va) ljugit

    Conditional

    Present

    jagskulle ljuga
    duskulle ljuga
    han;honskulle ljuga
    viskulle ljuga
    niskulle ljuga
    deskulle ljuga

    Perfect

    jagskulle ha(va) ljugit
    duskulle ha(va) ljugit
    han;honskulle ha(va) ljugit
    viskulle ha(va) ljugit
    niskulle ha(va) ljugit
    deskulle ha(va) ljugit

    Imperative

    duljug
    viLåt oss ljuga
    niljug

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    ljuga (st.v.)
    ju:w, ju:v (Österbotten), ju:g (Nykarleby ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), ju: (Munsala ÖB), jyɷv (Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Replot ÖB), jyuv (Björköby ÖB), jiuv (Björköby ÖB, Replot ÖB), jiɷv (Replot ÖB), juvv (Korsholm ÖB), juww (Solf ÖB), liu:g (Vittisbofjärd SK), ju:g(a) (Åland, Åboland, Nyland), ju:(a) (Pargas ÅB), ju:v(a) (Pargas ÅB, Borgå NL), jöuw (Pedersöre-Purmo ÖB), lø:g (Munsala ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Eckerö ÅL, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Bromarv NL, Tenala NL), luäg (Replot ÖB), luög (Korsholm ÖB), lyø:g (Solf ÖB, Malax ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Närpes ÖB, Kimito ÅB, Hitis ÅB, Sjundeå NL), lö:g (Geta ÅL, Vårdö ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), löug (Närpes ÖB), lyøg (Tjöck ÖB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB), jø:g (Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Snappertuna NL, Karis NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL), jyø:g (Sideby ÖB, Finby ÅB), luö:g (Vårdö ÅL), løig (Finby ÅB), jöug (Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Strömfors NL), jöuv (Borgå NL), jöig (Borgå NL, Strömfors NL, Pyttis NL), lø:gd (Vörå ÖB, Korsholm ÖB, Petalax ÖB), lyø:gd (Bergö ÖB), lyögd (Korsnäs ÖB), jygi (Pedersöre-Purmo ÖB), jɷgi (Nykarleby ÖB, Finby ÅB, Snappertuna NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Pyttis NL), lɷji (Munsala ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Korpo ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Tenala NL, Karis NL), lɷiji (Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Hitis ÅB), lɷgi (Solf ÖB, Vittisbofjärd SK, Korpo ÅB, Pargas ÅB), luji (Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Sastmola SK), lyji (Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), juji (Sideby ÖB), liugi (Vittisbofjärd SK), ju:gi (Geta ÅL, Vårdö ÅL, Bromarv NL, Tenala NL), ju:gä (Föglö ÅL, Brändö ÅL), liddjⱸ (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL), luddje (Brändö ÅL), lɷjⱸ, lijⱸ (Iniö ÅB), lyjø, lydji (Houtskär ÅB), løjⱸ, lögi (Korpo ÅB), lugi, luge (Nagu ÅB), jugi (Nagu ÅB, Sibbo NL, Borgå NL, Mörskom NL), judji (Liljendal NL, Strömfors NL)
    ; pt. o. sup. (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Jeppo ÖB) , (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB) , (Vörå ÖB) , (Maxmo ÖB) , (Kvevlax ÖB, Oravais ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB) , (Replot ÖB) , (Korsholm ÖB, Solf ÖB) , (Malax ÖB) enl. .
    Examples
    • han ju:dd sju: stogor foll (Munsala ÖB)
    • i aftust sɷå:t a jär o lyø:g (Malax ÖB)
    • han ha pra:ta o lyji o nɷ: i vä:dⱸn (Sideby ÖB)
    • hanʼ lö:g, inʼt kunʼd dä alʼdri va sanniŋg (Kumlinge ÅL)
    • ju:gär ja sⱺ ta:r ja iŋga bita:ḷṭ för ä (Houtskär ÅB)
    • ja skåija bara, jö:g ja (Helsinge NL)
    • tu ju:gär so att ⱸ riktit loftas (:luktar) (Borgå NL)
    • å jöug pappa, så ju:gär ja, å ni må tro: me heldär int (Pernå NL)
    • ha tɷ jygi na: förr? (Pedersöre-Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Närpes ÖB, Kaskö)
    • ⱸ jⱸ sant säir Bräidhällarin to an ju:vär (Bergö ÖB, Petalax ÖB, Karis NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL)
    • allt som kviskas so ju:vⱸs (Närpes ÖB, Terjärv ÖB, Munsala ÖB, Björköby ÖB, Lappfjärd ÖB, Kyrkslätt NL)
    • li:tⱸ ju:ga pri:där ta:l o li:tⱸ halta pri:där goŋg (Borgå NL, allm.)
    • an jiuvär som in rakkar (Björköby ÖB)
    • a ju:wär som to hⱸsti travar (Malax ÖB)
    • an ju:vⱸr såm in turk (Korsnäs ÖB)
    • han lyø:g som in boṣtbindar (Närpes ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB)
    • han ju:gär som en hantvärkare (Kyrkslätt NL)
    • dø ha vøri o lɷji føṣt ga:ŋgɷn nø (Björköby ÖB)
    • (vi) ska yu:t o ju:g o sta brⱸtt (Iniö ÅB)
    • a koltar o ju:vär toḷi som ha:(r) varkⱸn ryø:tär ⱸlo fyø:tär (Malax ÖB)
    • så härrin byra på:stå: at dⱸm lø:g pɷ drⱸndjin (Vörå ÖB)
    • di ha nɷ luji tie:g fɷll ɷåtär (Bergö ÖB)
    • han smɷ:ḷ till o lyø:g mⱸ än lögd (Närpes ÖB)
    • karana jöug i: ⱸnna att ⱸ nɷ: sku bli: bⱸtär om ɷn sku gift sⱸ (Borgå NL)
    • vo:førḍagsgnallⱸ ju:gär aldär (Karis NL)