knaka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of knaka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveknaka
Presentknakar
Pastknakade
Imperativeknaka
Supineknakat

Translations

  • creak, to make a prolonged sharp grating or squeaking sound
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • De stora iskälen började spricka under långa knakande och knastrande ljud.

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. knaka, motsv. d. knage, nor. knaka; jfr mnt. knaken, (med buller) brista sönder; enl. Friesen Mediagem. 105 (1897) till en germ. nominalstam knaka(n)- (jfr sv. dial. knakä, sticka l. spik l. glasbit o. d. som man kört i foten, d. knag, knage, sbst., pinne o. d. att hänga ngt på, handtag på lieskaft m. m.), sidoform till knakka(n)- (se KNACKA); jfr KNAK, interj. o. sbst.2 References: 1
    2. Of imitative origin, similar to Danish knæk.

    Verbs referencing "knaka"

    Norwegian, nynorsk knaka.

    Cognates

    See the 3 cognates of knaka

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: knakande

    Indicative

    Present

    jagknakar
    duknakar
    han;honknakar
    viknaka
    niknaka
    deknaka

    Perfect

    jaghar knakat
    duhar knakat
    han;honhar knakat
    viha knakat
    niha knakat
    deha knakat

    Past

    jagknakade
    duknakade
    han;honknakade
    viknakade
    niknakade
    deknakade

    Pluperfect

    jaghade knakat
    duhade knakat
    han;honhade knakat
    vihade knakat
    nihade knakat
    dehade knakat

    Future

    jagskulle knaka
    duskulle knaka
    han;honskulle knaka
    viskola knaka
    niskola knaka
    deskola knaka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) knakat
    duskulle ha(va) knakat
    han;honskulle ha(va) knakat
    viskola ha(va) knakat
    niskola ha(va) knakat
    deskola ha(va) knakat

    Conjunctive

    Present

    jagmå knaka
    dumå knaka
    han;honmå knaka
    vimå knaka
    nimå knaka
    demå knaka

    Perfect

    jagmå ha(va) knakat
    dumå ha(va) knakat
    han;honmå ha(va) knakat
    vimå ha(va) knakat
    nimå ha(va) knakat
    demå ha(va) knakat

    Past

    jagskulle knaka
    duskulle knaka
    han;honskulle knaka
    viskulle knaka
    niskulle knaka
    deskulle knaka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) knakat
    duskulle ha(va) knakat
    han;honskulle ha(va) knakat
    viskulle ha(va) knakat
    niskulle ha(va) knakat
    deskulle ha(va) knakat

    Conditional

    Present

    jagskulle knaka
    duskulle knaka
    han;honskulle knaka
    viskulle knaka
    niskulle knaka
    deskulle knaka

    Perfect

    jagskulle ha(va) knakat
    duskulle ha(va) knakat
    han;honskulle ha(va) knakat
    viskulle ha(va) knakat
    niskulle ha(va) knakat
    deskulle ha(va) knakat

    Imperative

    duknaka
    viLåt oss knaka
    niknaka

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    knaka (v.I)
    knaka (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nagu ÅB), kna:k, knakar (Replot ÖB, Korsholm ÖB, Bergö ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB), kna:ka (Lumparland ÅL, Brändö ÅL), knakka (Hitis ÅB), knak(a) (Finby ÅB, Tenala NL, Helsinge NL, Sibbo NL, Pernå NL, Liljendal NL, Strömfors NL), knak (Pyttis NL)
    . ge ifrån sig ett utdraget, torrt el. klanglöst ljud, braka, bullra, skrälla. (alla anförda orter) ; ofta impers. ; i samordn. knaka och brakav.13 . (Karleby ÖB, Terjärv ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Lumparland ÅL) ; överf. el. bildl. ; i förb. med till , impers. : höras ett knakande ljud. (Nagu ÅB) .
    Examples
    • e vi:när i tall å knakar i kall, di kåmbär int heim me li:ve all (Replot ÖB)
    • hⱸ knaka i hⱸila ri:an o so sma:ldra ⱸ barⱸ i tomdⱸ øvran stie:ŋgrⱸn (Lappfjärd ÖB)
    • an hadd lakt si bre:vi ɷŋgnⱸn mⱸn ⱸ hadd knaka i kankkona (:ristängerna) o skrapla i knaprⱸ (Tenala NL)
    • tjøldⱸn knakar i knu:tana (Pernå NL)
    • hⱸ knakar rikit i liddjana när man rä:tär ɷpp sⱸ bakⱸtt te sitandi (Strömfors NL)
    • i:sⱸ knaka o braka (Karleby ÖB)
    • Matt ha sto: å tänkt så e knaka i jä:na, å prästn sat å vänta (Purmo ÖB)
    • dom (:korna) knaka po hɷvɷ (:nickade med huvudet) (Tenala NL)