glänta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of glänta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveglänta
Presentgläntar
Pastgläntade
Imperativeglänta
Supinegläntat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • Han gläntade på dörren (He opened the door slightly)

Additional Information

Etymology

1. jfr sv. dial. glänta, glätta, nor. gletta, kika, titta, meng. glenten, skina m. m.; väsentligen av germ. glanti̯an, eg. kausativum till glintan, varav mht. glinzen, glänsa, ävensom med annan bet.-utveckling sv. dial. glinta, halka, slinta, nor. dial. o. isl. gletta, glida m. m. (se GLINTA, v.); jfr GLANS samt GLÄNTA, v.2; jfr GLÄNTA, sbst.1 sv. dial. glänta; jfr nor. gletta; eg. samma ord som GLÄNTA, v.1, med samma bet.-utveckling som i de under detta ord nämnda sv. dial. glinta m. m.; jfr GLINTA, v. References: 1 2
2. From Old Norse *glenta, *gletta, from Proto-Germanic *glentaną (“to slide; glide”), from Proto-Indo-European *ǵʰlend- (“to shine; sparkle; look”).

Verbs referencing "glänta"

English glint, Middle English glenten.

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: gläntande

Indicative

Present

jaggläntar
dugläntar
han;hongläntar
viglänta
niglänta
deglänta

Perfect

jaghar gläntat
duhar gläntat
han;honhar gläntat
viha gläntat
niha gläntat
deha gläntat

Past

jaggläntade
dugläntade
han;hongläntade
vigläntade
nigläntade
degläntade

Pluperfect

jaghade gläntat
duhade gläntat
han;honhade gläntat
vihade gläntat
nihade gläntat
dehade gläntat

Future

jagskulle glänta
duskulle glänta
han;honskulle glänta
viskola glänta
niskola glänta
deskola glänta

Future Perfect

jagskulle ha(va) gläntat
duskulle ha(va) gläntat
han;honskulle ha(va) gläntat
viskola ha(va) gläntat
niskola ha(va) gläntat
deskola ha(va) gläntat

Conjunctive

Present

jagmå glänta
dumå glänta
han;honmå glänta
vimå glänta
nimå glänta
demå glänta

Perfect

jagmå ha(va) gläntat
dumå ha(va) gläntat
han;honmå ha(va) gläntat
vimå ha(va) gläntat
nimå ha(va) gläntat
demå ha(va) gläntat

Past

jagskulle glänta
duskulle glänta
han;honskulle glänta
viskulle glänta
niskulle glänta
deskulle glänta

Pluperfect

jagskulle ha(va) gläntat
duskulle ha(va) gläntat
han;honskulle ha(va) gläntat
viskulle ha(va) gläntat
niskulle ha(va) gläntat
deskulle ha(va) gläntat

Conditional

Present

jagskulle glänta
duskulle glänta
han;honskulle glänta
viskulle glänta
niskulle glänta
deskulle glänta

Perfect

jagskulle ha(va) gläntat
duskulle ha(va) gläntat
han;honskulle ha(va) gläntat
viskulle ha(va) gläntat
niskulle ha(va) gläntat
deskulle ha(va) gläntat

Imperative

duglänta
viLåt oss glänta
niglänta

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

glänta (v.II)
gḷäntt (Esse ÖB, Nagu ÅB), gḷⱸntt (Pedersöre-Purmo ÖB), gḷäntta (västra Åland, Föglö ÅL), gḷänʼtta (Kumlinge ÅL), gḷⱸntta (Brändö ÅL), gḷäntt(a) (Kimito ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB), glⱸntt(a) (Bromarv NL, Snappertuna NL, Ingå NL), glänt(a) (västra Nyland, mellersta Nyland)
(Bromarv NL, Snappertuna NL, Ingå NL) , (för övrigt)
Examples
  • so:ln gläntar millan målnen (Nyland)
  • dⱸ glⱸnttär i norr (Ingå NL)
  • hⱸ gḷⱸnttar i: li:tⱸ nu (Brändö ÅL)
  • hanʼ gḷänʼtta po dö:rän (Kumlinge ÅL)