förvara – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of förvara

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförvara
Presentförvarar
Pastförvarade
Imperativeförvara
Supineförvarat

Translations

  • store, keep (something) while not in use
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. forvara, liksom d. forvare efter mnt. vorwaren, motsv. mnl. verwaren, t. verwahren; jfr FÖR- II B o. VARA, varna, taga vara på m. m. References: 1
    2. From Old Swedish forvara, from Middle Low German vorwaren. Cognate with Danish forvare, Norwegian Bokmål forvare, Norwegian Nynorsk forvare, forvara, Middle Dutch verwaren and German verwahren. Equivalent to för- + vara (“last”). See: Danish 'forvare', Norwegian 'forvare', Norwegian, nynorsk 'forvare, forvara', German, old spelling 'verwahren'.

    Cognates

    See the 4 cognates of förvara

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: förvarande

    Indicative

    Present

    jagförvarar
    duförvarar
    han;honförvarar
    viförvara
    niförvara
    deförvara

    Perfect

    jaghar förvarat
    duhar förvarat
    han;honhar förvarat
    viha förvarat
    niha förvarat
    deha förvarat

    Past

    jagförvarade
    duförvarade
    han;honförvarade
    viförvarade
    niförvarade
    deförvarade

    Pluperfect

    jaghade förvarat
    duhade förvarat
    han;honhade förvarat
    vihade förvarat
    nihade förvarat
    dehade förvarat

    Future

    jagskulle förvara
    duskulle förvara
    han;honskulle förvara
    viskola förvara
    niskola förvara
    deskola förvara

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) förvarat
    duskulle ha(va) förvarat
    han;honskulle ha(va) förvarat
    viskola ha(va) förvarat
    niskola ha(va) förvarat
    deskola ha(va) förvarat

    Conjunctive

    Present

    jagmå förvara
    dumå förvara
    han;honmå förvara
    vimå förvara
    nimå förvara
    demå förvara

    Perfect

    jagmå ha(va) förvarat
    dumå ha(va) förvarat
    han;honmå ha(va) förvarat
    vimå ha(va) förvarat
    nimå ha(va) förvarat
    demå ha(va) förvarat

    Past

    jagskulle förvara
    duskulle förvara
    han;honskulle förvara
    viskulle förvara
    niskulle förvara
    deskulle förvara

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) förvarat
    duskulle ha(va) förvarat
    han;honskulle ha(va) förvarat
    viskulle ha(va) förvarat
    niskulle ha(va) förvarat
    deskulle ha(va) förvarat

    Conditional

    Present

    jagskulle förvara
    duskulle förvara
    han;honskulle förvara
    viskulle förvara
    niskulle förvara
    deskulle förvara

    Perfect

    jagskulle ha(va) förvarat
    duskulle ha(va) förvarat
    han;honskulle ha(va) förvarat
    viskulle ha(va) förvarat
    niskulle ha(va) förvarat
    deskulle ha(va) förvarat

    Imperative

    duförvara
    viLåt oss förvara
    niförvara

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    förvara (v.I)
    föv´ara (Terjärv ÖB), føv´ara (Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Nykarleby ÖB), føv´ar (Oravais ÖB, Maxmo ÖB), föv´a:r (Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Närpes ÖB), förv´a:r (Petalax ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB, Pyttis NL), förv´a:ra (Geta ÅL, Kumlinge ÅL), förv´a:r(a) (Pojo NL, västra Nyland, mellersta Nyland, Sibbo NL, Strömfors NL), färv´a:r(a) (Borgå NL)
    .
    Examples
    • ha va:lt nɷ: fövara (Terjärv ÖB)
    • å så förva:ra an dåm he di int fe:g takk an (Närpes ÖB)
    • ja ha:r ṇɷ inʼt sitt ba:ra ⱸn stå:stɷ:ḷ hännan o hanʼ förva:ras i bränʼnʼkammarinʼ (Kumlinge ÅL)