fingera – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of fingera

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivefingera
Presentfingerar
Pastfingerade
Imperativefingera
Supinefingerat

Translations

  • affect, to make a false display of
  • feign, to make a false show
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Alla namn är fingerade för att bevara de inblandades anonymitet (All names are fictitious (are fictitious replacements for the real names) / have been replaced to preserve the anonymity of those involved)

    Additional Information

    Etymology

    jfr d. fingere, t. fingieren, av lat. fingere, bilda, föreställa sig, dikta, låtsa, bildat till samma rot som figura (se FIGUR) References: 1

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: fingerande

    Indicative

    Present

    jagfingerar
    dufingerar
    han;honfingerar
    vifingera
    nifingera
    defingera

    Perfect

    jaghar fingerat
    duhar fingerat
    han;honhar fingerat
    viha fingerat
    niha fingerat
    deha fingerat

    Past

    jagfingerade
    dufingerade
    han;honfingerade
    vifingerade
    nifingerade
    defingerade

    Pluperfect

    jaghade fingerat
    duhade fingerat
    han;honhade fingerat
    vihade fingerat
    nihade fingerat
    dehade fingerat

    Future

    jagskulle fingera
    duskulle fingera
    han;honskulle fingera
    viskola fingera
    niskola fingera
    deskola fingera

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) fingerat
    duskulle ha(va) fingerat
    han;honskulle ha(va) fingerat
    viskola ha(va) fingerat
    niskola ha(va) fingerat
    deskola ha(va) fingerat

    Conjunctive

    Present

    jagmå fingera
    dumå fingera
    han;honmå fingera
    vimå fingera
    nimå fingera
    demå fingera

    Perfect

    jagmå ha(va) fingerat
    dumå ha(va) fingerat
    han;honmå ha(va) fingerat
    vimå ha(va) fingerat
    nimå ha(va) fingerat
    demå ha(va) fingerat

    Past

    jagskulle fingera
    duskulle fingera
    han;honskulle fingera
    viskulle fingera
    niskulle fingera
    deskulle fingera

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) fingerat
    duskulle ha(va) fingerat
    han;honskulle ha(va) fingerat
    viskulle ha(va) fingerat
    niskulle ha(va) fingerat
    deskulle ha(va) fingerat

    Conditional

    Present

    jagskulle fingera
    duskulle fingera
    han;honskulle fingera
    viskulle fingera
    niskulle fingera
    deskulle fingera

    Perfect

    jagskulle ha(va) fingerat
    duskulle ha(va) fingerat
    han;honskulle ha(va) fingerat
    viskulle ha(va) fingerat
    niskulle ha(va) fingerat
    deskulle ha(va) fingerat

    Imperative

    dufingera
    viLåt oss fingera
    nifingera

    Swedish Dialects of Finland