In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | fara |
| Present | far |
| Past | for |
| Imperative | fara |
| Supine | farit |
Verbs conjugated like 'fara'
erfara,
fara,
fortfara,
framfara,
förfara,
förfaras,
gala,
genomfara,
lagfara,
nagelfara,
vederfaras,
villfara,
Verbs similar to 'fara'
faga,
fagra,
fala,
fåra,
fasa,
faxa,
fira,
föra,
fyra,
gara,
Translations
fare, to travel
travel, pass from here to there; transmit
Sample Sentences
-
de for till New York City för att göra karriär
(Sommartider)
Additional Information
fara förflytta sig
Engelsk översättning
go
Exempel
fara till Stockholm---go to Stockholm
Stående uttryck
fara illa
("ha det besvärligt")---be badly treated, fare badly
vad är det du far efter? ("vad söker du efter i minnet?")---what are you thinking about?
Sammansättningar/avledningar
far|bar---passable, navigable
Etymology
1. av mnt. vāren, till vāre (se FARA, sbst.); jfr BEFARA, v.
1 fsv.
fara, motsv. d.
fare, isl. fara, got., fsax., fht. o. feng.
faran (t. fahren, eng. fare); av samma rot som föreligger i gr. πορεύειν, sätta över, sända (πορεύεσϑαι, resa, tåga), πόρος, gång (se POR), o. besläktat med FJORD, sannol. äv. med FJOL, FJÄRRAN o. FORN; jfr FART, FÄRJA, FÄRD o. FÖRA References:
1 2
2. From Old Swedish fara, from Old Norse fara, from Proto-Germanic *faraną, from Proto-Indo-European *per- (“going, passage”). See: Old Swedish '
fara', Old Norse '
fara', Proto-Germanic '
*faraną'.
Verbs referencing "fara"
English
fear, English
fare, Elfdalian
fårå.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.