förringa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of förringa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförringa
Presentförringar
Pastförringade
Imperativeförringa
Supineförringat

Translations

  • belittle, to knowingly say that something is smaller or less important than it actually is
  • decrease, make smaller
  • disparage, to dishonor by a comparison
  • palliate, to cover or disguise the seriousness of something by excuses and apologies
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Du ska inte förringa målvaktens betydelse i vinsten. (You shall not belittle the importance of the goalkeeper in today's win.)

    Additional Information

    Etymology

    1. liksom d. forringe efter mnt. vorringen; jfr FÖR- II 3 o. RINGA, adj. o. adv. — Jfr FÖR-RINGRA References: 1
    2. From Middle Low German vorringen, equivalent to för- + ringa + -a. Cognate with Danish forringe and Norwegian Bokmål forringe. See: Danish 'forringe', Norwegian 'forringe'.

    Cognates

    See the 3 cognates of förringa

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: förringande

    Indicative

    Present

    jagförringar
    duförringar
    han;honförringar
    viförringa
    niförringa
    deförringa

    Perfect

    jaghar förringat
    duhar förringat
    han;honhar förringat
    viha förringat
    niha förringat
    deha förringat

    Past

    jagförringade
    duförringade
    han;honförringade
    viförringade
    niförringade
    deförringade

    Pluperfect

    jaghade förringat
    duhade förringat
    han;honhade förringat
    vihade förringat
    nihade förringat
    dehade förringat

    Future

    jagskulle förringa
    duskulle förringa
    han;honskulle förringa
    viskola förringa
    niskola förringa
    deskola förringa

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) förringat
    duskulle ha(va) förringat
    han;honskulle ha(va) förringat
    viskola ha(va) förringat
    niskola ha(va) förringat
    deskola ha(va) förringat

    Conjunctive

    Present

    jagmå förringa
    dumå förringa
    han;honmå förringa
    vimå förringa
    nimå förringa
    demå förringa

    Perfect

    jagmå ha(va) förringat
    dumå ha(va) förringat
    han;honmå ha(va) förringat
    vimå ha(va) förringat
    nimå ha(va) förringat
    demå ha(va) förringat

    Past

    jagskulle förringa
    duskulle förringa
    han;honskulle förringa
    viskulle förringa
    niskulle förringa
    deskulle förringa

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) förringat
    duskulle ha(va) förringat
    han;honskulle ha(va) förringat
    viskulle ha(va) förringat
    niskulle ha(va) förringat
    deskulle ha(va) förringat

    Conditional

    Present

    jagskulle förringa
    duskulle förringa
    han;honskulle förringa
    viskulle förringa
    niskulle förringa
    deskulle förringa

    Perfect

    jagskulle ha(va) förringat
    duskulle ha(va) förringat
    han;honskulle ha(va) förringat
    viskulle ha(va) förringat
    niskulle ha(va) förringat
    deskulle ha(va) förringat

    Imperative

    duförringa
    viLåt oss förringa
    niförringa

    Swedish Dialects of Finland