förfara – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of förfara

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförfara
Presentförfar
Pastförfor
Imperativeförfara
Supineförfarit

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • Överbringaren av brevet kan berätta vidlyftigare om hur det förfarits med domkyrkans och biskopens gods (The bringer of the letter can tell in more detail of how the cathedral's and bishop's dominions have been handled)

Additional Information

förfara
handla, agera
[A förfar med x + SÄTT]

Engelsk översättning
act, proceed

Exempel

hur förfar man med överblivna matrester?---what does one do with leftover food?

Etymology

1. fsv. forfara, försiggå, försvinna, förgås, förstöra, erfara, forfaras, förgås, förstöras; liksom d. forfare av mnt. vorvaren, dö, förvärka, taga reda på, erfara, resp. mht. vervarn, förgå, försvinna, gå förlorad, förstöras, o. t. verfahren, försvinna, flytta på ngt, fara fel, förbruka gm att färdas, gå till väga; till FÖR- II (i bet. I o. V 3 till 1 a ϑ, i bet. II till 1 b δ o. c β, i bet. IV till 1 b γ, i bet. V 1—2 till 1 b α, i bet. V 4 till 1 a κ, i övriga bet. till B); jfr FARA, v.2, ävensom FÖRFAREN. I bet. V är ordet möjl. ombildning av ä. fsv. firifara, motsv. isl. fyrirfara References: 1 2
2. för- + fara, from Old Swedish forfara, from Middle Low German vorvaren, from Old Saxon faran (“to travel, go”), cognate with German verfahren. See: Old Saxon 'faran', German, old spelling 'verfahren'.

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: förfarande

Indicative

Present

jagförfar
duförfar
han;honförfar
viförfara
niförfara
deförfara

Perfect

jaghar förfarit
duhar förfarit
han;honhar förfarit
viha förfarit
niha förfarit
deha förfarit

Past

jagförfor
duförfor
han;honförfor
viförforo
niförforo
deförforo

Pluperfect

jaghade förfarit
duhade förfarit
han;honhade förfarit
vihade förfarit
nihade förfarit
dehade förfarit

Future

jagskulle förfara
duskulle förfara
han;honskulle förfara
viskola förfara
niskola förfara
deskola förfara

Future Perfect

jagskulle ha(va) förfarit
duskulle ha(va) förfarit
han;honskulle ha(va) förfarit
viskola ha(va) förfarit
niskola ha(va) förfarit
deskola ha(va) förfarit

Conjunctive

Present

jagmå förfara
dumå förfara
han;honmå förfara
vimå förfara
nimå förfara
demå förfara

Perfect

jagmå ha(va) förfarit
dumå ha(va) förfarit
han;honmå ha(va) förfarit
vimå ha(va) förfarit
nimå ha(va) förfarit
demå ha(va) förfarit

Past

jagskulle förfara
duskulle förfara
han;honskulle förfara
viskulle förfara
niskulle förfara
deskulle förfara

Pluperfect

jagskulle ha(va) förfarit
duskulle ha(va) förfarit
han;honskulle ha(va) förfarit
viskulle ha(va) förfarit
niskulle ha(va) förfarit
deskulle ha(va) förfarit

Conditional

Present

jagskulle förfara
duskulle förfara
han;honskulle förfara
viskulle förfara
niskulle förfara
deskulle förfara

Perfect

jagskulle ha(va) förfarit
duskulle ha(va) förfarit
han;honskulle ha(va) förfarit
viskulle ha(va) förfarit
niskulle ha(va) förfarit
deskulle ha(va) förfarit

Imperative

duförfara
viLåt oss förfara
niförfara

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

förfara (st.v.)
förfara (Larsmo ÖB, Nagu ÅB, Borgå NL), förfarⱺ (Houtskär ÅB), förf´a:ra (Hitis ÅB)
, (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB) , (Terjärv ÖB) , (Oravais ÖB) , (Sastmola SK) , (Kumlinge ÅL) , (Houtskär ÅB) , (Pargas ÅB, Tenala NL, Pernå NL) st. , pt. (Oravais ÖB) .
Examples
  • om dom skⱺ ha förfarⱸ sä pⱺ na vi:s (Houtskär ÅB)
  • iŋganʼ föfa:rṣ ⱸ vakkär väddrä (Houtskär ÅB)
  • ⱸ bḷi:r ba:ra förfa:rⱸ (Hitis ÅB)
  • hⱸ fyfa:ddis alldⱸilis (Oravais ÖB)
  • anʼ lätär aⱹʼt förfarⱺs (Houtskär ÅB)
  • dⱸ lå: nɷ ⱸndo dä:r o förfɷ:rḍⱸs (Tenala NL)