förbrylla – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of förbrylla

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförbrylla
Presentförbryllar
Pastförbryllade
Imperativeförbrylla
Supineförbryllat

Translations

  • baffle, to totally bewilder; confuse or perplex
  • bewilder, to confuse, disorientate, or puzzle someone
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    förvirra
    konfundera, mystifiera, förvåna, överraska

    Sample Sentences

    Additional Information

    förbrylla
    förvåna, överraska
    [A/x förbryllar B]

    Engelsk översättning
    bewilder, perplex

    Exempel

    en förbryllande upplevelse---a bewildering experience

    Etymology

    Unknown. Possibly related to brillor (“glasses”).

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: förbryllande

    Indicative

    Present

    jagförbryllar
    duförbryllar
    han;honförbryllar
    viförbrylla
    niförbrylla
    deförbrylla

    Perfect

    jaghar förbryllat
    duhar förbryllat
    han;honhar förbryllat
    viha förbryllat
    niha förbryllat
    deha förbryllat

    Past

    jagförbryllade
    duförbryllade
    han;honförbryllade
    viförbryllade
    niförbryllade
    deförbryllade

    Pluperfect

    jaghade förbryllat
    duhade förbryllat
    han;honhade förbryllat
    vihade förbryllat
    nihade förbryllat
    dehade förbryllat

    Future

    jagskulle förbrylla
    duskulle förbrylla
    han;honskulle förbrylla
    viskola förbrylla
    niskola förbrylla
    deskola förbrylla

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) förbryllat
    duskulle ha(va) förbryllat
    han;honskulle ha(va) förbryllat
    viskola ha(va) förbryllat
    niskola ha(va) förbryllat
    deskola ha(va) förbryllat

    Conjunctive

    Present

    jagmå förbrylla
    dumå förbrylla
    han;honmå förbrylla
    vimå förbrylla
    nimå förbrylla
    demå förbrylla

    Perfect

    jagmå ha(va) förbryllat
    dumå ha(va) förbryllat
    han;honmå ha(va) förbryllat
    vimå ha(va) förbryllat
    nimå ha(va) förbryllat
    demå ha(va) förbryllat

    Past

    jagskulle förbrylla
    duskulle förbrylla
    han;honskulle förbrylla
    viskulle förbrylla
    niskulle förbrylla
    deskulle förbrylla

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) förbryllat
    duskulle ha(va) förbryllat
    han;honskulle ha(va) förbryllat
    viskulle ha(va) förbryllat
    niskulle ha(va) förbryllat
    deskulle ha(va) förbryllat

    Conditional

    Present

    jagskulle förbrylla
    duskulle förbrylla
    han;honskulle förbrylla
    viskulle förbrylla
    niskulle förbrylla
    deskulle förbrylla

    Perfect

    jagskulle ha(va) förbryllat
    duskulle ha(va) förbryllat
    han;honskulle ha(va) förbryllat
    viskulle ha(va) förbryllat
    niskulle ha(va) förbryllat
    deskulle ha(va) förbryllat

    Imperative

    duförbrylla
    viLåt oss förbrylla
    niförbrylla

    Swedish Dialects of Finland