föra – Swedish verb conjugation

All Forms

Infinitive	föra
Present	för
Past	förde
Imperative	för
Supine	fört

Translations

carry, to stock or supply

conduct, lead or guide

conduct, to serve as a medium for conveying

land, to bring to land

minute, to write the minutes of

take, to grab and move to oneself

wage, to conduct or carry out

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. = fsv. = isl. fǿra, da. føre,
2. fsax. fôrian, fhty. fuorran (ty. führen),
3. ej i got., ags. féran intrans.: färdas;
4. kausativum till fara, jfr sanskr. pāráyati.
5. — Ett annat sådant är färja 2.
6. fsv. föra, motsv. d. føre, isl. færa, fsax. fōrian, holl. voeren, fht. fuoren, t. führen (jfr äv. feng. fēran, färdas); av urgerm. fōrian, kausativum till FARA, v.2 I sv. har ordet i fråga om bet.-utvecklingen rönt stark påvärkan av t. führen References: 1
7. From Old Swedish fø̄ra, from Old Norse fœra, from Proto-Germanic *fōrijaną. Cognate with Icelandic færa, German führen. See: Old Swedish 'føra', Proto-Germanic '*fōrijaną', Icelandic 'færa', German, old spelling 'führen'.

Verbs referencing "föra"

Danish føre, English fure, Finnish with old forms föraa.

Cognates

See the 8 cognates of föra

Gerund: förande

Indicative

Conjunctive

Conditional

Imperative

du	för
vi	Låt oss föra
ni	för

Examples in Swedish Dialects in Finland

föra (v.III)
fø:r (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Korsholm ÖB, Pörtom ÖB, Övermark ÖB, Lappträsk NL, Strömfors NL), fö:r (Solf ÖB, Malax ÖB, Korsnäs ÖB, Lappfjärd ÖB, Sastmola SK, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Korpo ÅB), fuär (Replot ÖB), fuö:r (Malax ÖB, Bergö ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), fyø:r (Bergö ÖB, Närpes ÖB), fyö:r (Pyttis NL), fö:ra (Eckerö ÅL, Hammarland ÅL, Geta ÅL, Vårdö ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), fö:r(a) (Mörskom NL), fyør(a), fyör(a) (Kimito ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, Sjundeå NL), fuö:ra (Hitis ÅB)
(alla anförda orter) , altern. (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Pedersöre ÖB) .
Examples

• to int an fø:rar (mjölken) ti mⱸijⱸri: (Nedervetil ÖB)
• hɷn fø:ḍ mɷrɷna (Oravais ÖB)
• fö:r gröitin (Pörtom ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB)
• so ⱹlippär ḍu fyö:r (garnet) ti färgarin (Korsnäs ÖB)
• vi ha fö:ri tijji fɷ:ḷor ve:d i sommar (Vårdö ÅL)
• poikin som fö:ḍ ⱸn orrä ɷtt tjörkhärrṇ (västra Åland)
• tom ⱸ ⱺ fö:r kɷwwⱺna (:transporterar korna med båt) (Houtskär ÅB)
• i ri:ona bɷ:dd an (:tomten) o di:tt fö:rḍ dom grø:tn (Bromarv NL)
• så fyö:rd an heim tåm penga (Pyttis NL)
• hɷ rø:r o hɷ fø:r (:sätter ihop o. sprider skvaller) (Pedersöre-Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Björköby ÖB, Bergö ÖB)
• ɷn tjö:r o fö:r (Snappertuna NL)
• on fö:r skvaldrona (Replot ÖB, Bergö ÖB, Pörtom ÖB)
• hö:r rⱸtt o fö:r rⱸtt so kombär ⱸ iŋga skvaldär bak´ⱸtt (Brändö ÅL)
• it ve:t ja va dåm fö:r eftär (:vilka källor de har för sitt skvaller) (Snappertuna NL)
• støvvlana fø:rḍ bu:d (:knarrade) (Kyrkslätt NL)
• vi visst at ɷn skɷ fö:r framm dⱸ ot ɷn (Tenala NL)
• ɷ ha:r int na anna ti jä:r ⱸn ti fuö:r u:t ʃva:ldrɷna (Malax ÖB)
• hⱸ ⱸ nɷ: hɷn som ha fⱸ:rḍ u:t onon (Borgå NL)
• o so bar ⱸ ɷå:v ti:t vindin fö:ḷ os (Korsnäs ÖB)
• dⱸ ⱸ jyst vå:rṭ vatn som fö:r (:driver) dⱸn kva:rṇ (Tenala NL)
• o so kund man fⱸ:r staŋgin (Borgå NL)
• ja fø:r stanjin i tⱸtta hu:si (:jag bestämmer här) (Strömfors NL)
• he ä på te ti fö:r (Esse ÖB)
• fö:r li:an (Närpes ÖB)
• (båten) fö:r it svallar (:har obetydliga svallvågor) (Snappertuna NL)
• de fö:r in li:tn karr (:det blåser en svag bris) (Snappertuna NL)
• an fyø:r ihɷ:p in lagom tⱸst (av halm) mⱸ fötträn (Närpes ÖB)
• dom fö:ḍ ihɷ:p nɷ:tän på: vⱺ:rän (:satte ihop noten) (Finström ÅL, Saltvik ÅL, Snappertuna NL)
• fu:ö:r ɷpp bra:nda (:maka upp bränderna i spisen) (Malax ÖB)
• fö:r opp se:gḷⱸ! (:hissa upp) (Vårdö ÅL)
• ⱺ sta:ŋgfö:rarinʼ fö:r u:t sta:njän (Houtskär ÅB, Finström ÅL)
• fyø:ṣ innot! (:intill den närmast sittande) (Närpes ÖB)
• ja fuöṣṭ ot mⱸ laŋt ot si:dɷn (Lappfjärd ÖB)
• ha fø:ra hⱸsta ti haga (Pedersöre ÖB)
• to såm ga:r å stikkar tå do fö:r koddona (Purmo ÖB)
• han ha fø:ḷḍ ḍøm ti tinji (:lagfört dem) nɷ å:tär (Vörå ÖB)
• så fyö:rd-n dåm til ett vägasjil (Västanfjärd ÅB)
• on fö:rd lårttn ti sko:ln (Snappertuna NL)
• tåm fångan såm a fö:rdast jär ijinum (Lappträsk NL)
• ga:in int ti bronn, bronnbisin fø:r idär (:tar er) (Strömfors NL)
• tⱸn vie:jin so fyø:r ti tjörkkan (Pyttis NL)
• nɷ kanʼ vi fö:r ṣe:gḷän bå:da två: (:hissa båda seglen) (Kumlinge ÅL)
• hon fö:r se bra: (:har god hållning) (Munsala ÖB)
• hon je re:t (:rak) såm in tjäpp å fö:r se såm än prästfru: (Närpes ÖB)
• (sotaren) an fö:rd se ganska re:nt (:utan att smutsa ned omkring sig) (Snappertuna NL)
• hⱸstin kana o fø:t sⱸ bra: (Vörå ÖB)
• dåm ä u:t å bre:där se å fö:r se (Snappertuna NL)
• kⱺm hi:d i minn bⱺ:t, nu trⱺɷ:r ja än vi fö:r oss pⱺ hann (Korpo ÅB)
• man få:r fö:r si mⱸ bara e:n ka:r (Tenala NL)
• va fø:r ḍø før ⱸ ta:ḷ nɷ ⱺ:tär (Björköby ÖB)
• anʼ fö:rḍ ä ʃöḷvär tⱸ ta:ḷṣ (Houtskär ÅB)
• en sa:k såm ja gåtar fö:r u:t medan ja håksar å:p on (Närpes ÖB)
• hɷ:n va nɷ bara o fö:rḍ orrṇiŋgin (:skötte hushållet) (Tenala NL)
• tom fⱸ:r ⱸitt so do:lit li:v (Borgå NL)
• stå:tän ska fö:ras fast skɷ:na ska kny:tas mⱸ bast (Hammarland ÅL)
• hadⱸ poikknɷbiln fø:r ṭɷkɷ rije:ṇiŋg i da: (Pedersöre-Purmo ÖB)
• han hoila o skrä:kt o fø:rt i tɷkɷ li:v (Oravais ÖB)
• han fø:(r) stoɷst jyɷd (Vörå ÖB)
• å vi fö:rd et förbannat liv (Eckerö ÅL)
• hå:kis bå:nen som fö:r tåkå vä:sen (Sibbo NL)
• an fö:rd så myky buldär (Mörskom NL)