duga – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of duga

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveduga
Presentduger
Pastdög
Imperativedug
Supinedugit

Verbs conjugated like 'duga'

anbjuda, anhugga, anljuda, ansjuda, avhugga, avljuda, avljuga, avnjuta, avsjuda, avsuga, behugga, beljuga, besjunga, bjuda, blodsuga, dammsuga, duga, efterljuda, eftersjunga, erbjuda, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'duga'

buga, daga, dega, dua, dugga, duka, duna, dunga, duva, huga,

Translations

  • avail, to be of use (intransitive)
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Och i Paris duger endast rött— eller möjligen violett.
    • — Jo, men det börjar bli mörkt och———— Här duger inte att ligga.
    • för det är en jävel som har retat mig, och det duger inte med gamla Pettersson.
    • Och stöper gör han över de sjuka— förstås när doktorerna inte duger nåt till— och när gör de det, Engström?
    • — Nog duger den att förstöra papper med!

    Additional Information

    duga
    vara lämplig, passa
    [A/x duger (att+INF); A/x duger (till/som B/y)]

    Engelsk översättning
    do, be adequate, be suitable

    Exempel

    svampen duger inte att äta---that mushroom is not fit to eat
    han duger inte till sjöman---he is not cut out to be a sailor

    Etymology

    1. fsv. dugha, vara duktig, gagna, hjälpa, gå an, motsv. d. du(e), isl. duga, got. daug, ipf. med pr.-bet., mnt. o. mnl. dogen, mht. tugen, t. taugen; möjl. besläktadt med lit. daug, mycket; jfr DUKTIG, DOGSE, DYGD, ODÅGA. Formerna dog- o. dåg- äro uppkomna gm a-omljud References: 1
    2. From Old Swedish dugha, from Old Norse duga, from Proto-Germanic *duganą. The (formerly) colloquial strong declension mirrors the declensions of words like suga and ljuga. See: Old Swedish 'dugha', Proto-Germanic '*duganą'.

    Verbs referencing "duga"

    Danish du, German, old spelling taugen.

    Cognates

    See the 2 cognates of duga

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: dugande

    Indicative

    Present

    jagduger
    duduger
    han;honduger
    viduga
    niduga
    deduga

    Perfect

    jaghar dugit
    duhar dugit
    han;honhar dugit
    viha dugit
    niha dugit
    deha dugit

    Past

    jagdög
    dudög
    han;hondög
    vidögo
    nidögo
    dedögo

    Pluperfect

    jaghade dugit
    duhade dugit
    han;honhade dugit
    vihade dugit
    nihade dugit
    dehade dugit

    Future

    jagskulle duga
    duskulle duga
    han;honskulle duga
    viskola duga
    niskola duga
    deskola duga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) dugit
    duskulle ha(va) dugit
    han;honskulle ha(va) dugit
    viskola ha(va) dugit
    niskola ha(va) dugit
    deskola ha(va) dugit

    Conjunctive

    Present

    jagmå duga
    dumå duga
    han;honmå duga
    vimå duga
    nimå duga
    demå duga

    Perfect

    jagmå ha(va) dugit
    dumå ha(va) dugit
    han;honmå ha(va) dugit
    vimå ha(va) dugit
    nimå ha(va) dugit
    demå ha(va) dugit

    Past

    jagskulle duga
    duskulle duga
    han;honskulle duga
    viskulle duga
    niskulle duga
    deskulle duga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) dugit
    duskulle ha(va) dugit
    han;honskulle ha(va) dugit
    viskulle ha(va) dugit
    niskulle ha(va) dugit
    deskulle ha(va) dugit

    Conditional

    Present

    jagskulle duga
    duskulle duga
    han;honskulle duga
    viskulle duga
    niskulle duga
    deskulle duga

    Perfect

    jagskulle ha(va) dugit
    duskulle ha(va) dugit
    han;honskulle ha(va) dugit
    viskulle ha(va) dugit
    niskulle ha(va) dugit
    deskulle ha(va) dugit

    Imperative

    dudug
    viLåt oss duga
    nidug

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    duga (v.I)
    doga (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Iniö ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB), dova (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB), döga (Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB), dog (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL), do:g (Kvevlax ÖB, Korsholm ÖB, Björköby ÖB), då:g (Björköby ÖB, Replot ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK), du:g(a) (Eckerö ÅL, Geta ÅL, Finström ÅL, Vårdö ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL), då:g(a) (Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), dogⱺ (Houtskär ÅB), dog(a) (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Esbo NL, Helsinge NL, Tusby NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL), dyu:g(a), dⱺ:g(a) (Hitis ÅB)
    (Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB) , (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Purmo ÖB, Vörå ÖB, Geta ÅL, Kyrkslätt NL, Liljendal NL, Lappträsk NL) ; anomal böjn.: pr. o.d., pt. o. sup. o.d. (Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Maxmo ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Liljendal NL) , pr. o.d., pt. o.d., sup. o.d. (Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Vörå ÖB, Kumlinge ÅL, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Snappertuna NL, Ingå NL, Sibbo NL, Pernå NL, Pyttis NL) o. med sup. (Karis NL) , pr. , pt. , sup. o.d. (Karleby ÖB, Purmo ÖB, Vörå ÖB) , pt. el. (Pedersöre-Purmo ÖB) , pt. (sup. ) (Eckerö ÅL) el. (Tenala NL, Borgå NL, Liljendal NL) el. (Pojo NL) el. (Sjundeå NL) el. (sup. ) (Helsinge NL) el. (sup. el. ) (Borgå NL) .
    Examples
    • a ska intt dzära hⱸ intt a dogä(r) til (Esse ÖB)
    • an mⱸint sⱸ do:g ti la i par skoɷr (Björköby ÖB)
    • så an sko böri då:g je:t (:duga att äta) (Replot ÖB)
    • no: dågar he ti bḷa:nd la: me (:att blanda i lag med) (Petalax ÖB)
    • dⱺ ⱸ dⱸn (:lien) bḷö:t o du:gär iŋŋa till (Finström ÅL)
    • kɷkkɷ ha skiti mⱸ (:göken har låtit höra sig innan jag hunnit äta ngt), ja dogär int ti sⱸ:smann (:såningsman) (Pargas ÅB)
    • so int dogd han ti miki (Borgå NL)
    • hⱸ dogär ti ma:t (Pyttis NL)
    • to di hadd sɷ:pa å:v rⱸina (:åkerrenarna), to var i dogand (Esse ÖB)
    • dogar int ma:tin ot dⱸ? (Petalax ÖB)
    • dä va kala:s som hⱸttⱸ du:ga (Vårdö ÅL)
    • iŋga då:gär ä ti svält dom (:svältföda korna) (Kumlinge ÅL)
    • altt ana dogär førṣø:k bara int gaḷgrⱸipⱸ (Iniö ÅB)
    • ⱸ do:gd iŋga lägg dom mⱸ tɷ:kⱺr e:nd ⱺpp (:med galen ända uppåt) (Houtskär ÅB)
    • ⱸ børjar dyu:g lⱸgg ⱸtt vassbu:k nyu: (Hitis ÅB)
    • int dogär ⱸ ti lⱸgg för bitti fast (:skjuta åter spjället för tidigt) (Tenala NL)
    • karar såm harar men ingan såm dågär (Lappträsk NL, Pyttis NL)