anfäkta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of anfäkta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveanfäkta
Presentanfäktar
Pastanfäktade
Imperativeanfäkta
Supineanfäktat

Translations

  • haunt, to make uneasy
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • anfäktas av tvivel (be beset by doubts)

    Additional Information

    Etymology

    jfr fsv. anfäktan, anfäkt(n)ing; af mnt. anvechten, t. anfechten; jfr d. anfægte samt AN, adv. II 1 b, o. FÄKTA, äfvensom lat. impugnare. Det från t. lånade AN- har i ordet anknutits till AN-, prefix2, ss. synes af formen andt-, fsv. and- (se ANFÄKTING) References: 1

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: anfäktande

    Indicative

    Present

    jaganfäktar
    duanfäktar
    han;honanfäktar
    vianfäkta
    nianfäkta
    deanfäkta

    Perfect

    jaghar anfäktat
    duhar anfäktat
    han;honhar anfäktat
    viha anfäktat
    niha anfäktat
    deha anfäktat

    Past

    jaganfäktade
    duanfäktade
    han;honanfäktade
    vianfäktade
    nianfäktade
    deanfäktade

    Pluperfect

    jaghade anfäktat
    duhade anfäktat
    han;honhade anfäktat
    vihade anfäktat
    nihade anfäktat
    dehade anfäktat

    Future

    jagskulle anfäkta
    duskulle anfäkta
    han;honskulle anfäkta
    viskola anfäkta
    niskola anfäkta
    deskola anfäkta

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) anfäktat
    duskulle ha(va) anfäktat
    han;honskulle ha(va) anfäktat
    viskola ha(va) anfäktat
    niskola ha(va) anfäktat
    deskola ha(va) anfäktat

    Conjunctive

    Present

    jagmå anfäkta
    dumå anfäkta
    han;honmå anfäkta
    vimå anfäkta
    nimå anfäkta
    demå anfäkta

    Perfect

    jagmå ha(va) anfäktat
    dumå ha(va) anfäktat
    han;honmå ha(va) anfäktat
    vimå ha(va) anfäktat
    nimå ha(va) anfäktat
    demå ha(va) anfäktat

    Past

    jagskulle anfäkta
    duskulle anfäkta
    han;honskulle anfäkta
    viskulle anfäkta
    niskulle anfäkta
    deskulle anfäkta

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) anfäktat
    duskulle ha(va) anfäktat
    han;honskulle ha(va) anfäktat
    viskulle ha(va) anfäktat
    niskulle ha(va) anfäktat
    deskulle ha(va) anfäktat

    Conditional

    Present

    jagskulle anfäkta
    duskulle anfäkta
    han;honskulle anfäkta
    viskulle anfäkta
    niskulle anfäkta
    deskulle anfäkta

    Perfect

    jagskulle ha(va) anfäktat
    duskulle ha(va) anfäktat
    han;honskulle ha(va) anfäktat
    viskulle ha(va) anfäktat
    niskulle ha(va) anfäktat
    deskulle ha(va) anfäktat

    Imperative

    duanfäkta
    viLåt oss anfäkta
    nianfäkta

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    anfäkta (v.I)
    annfäkt(a)
    . ansätta, plåga; göra (alltför) djupt intryck; i svordom ar: utan subj.: o.d. (Pedersöre-Purmo ÖB, Björköby ÖB, Kumlinge ÅL, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Sibbo NL, Liljendal NL, Pyttis NL) ; i pr. konj.: refl.: ställa till med bråk. (Munsala ÖB) ; jfr anfanga .
    Examples
    • flåg å fläin annfäktar fåltji (Kimito ÅB)
    • (hon blev så) annfⱸktagär av prɷ:stins predi:kniŋar att hɷn börja grubbḷa (Saltvik ÅL)
    • jⱸ:vlar anf´ⱸkta (Esse ÖB)
    • fa:n anfäkta (Esse ÖB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Sibbo NL, Pernå NL)
    • fenin anfäkta (Lappfjärd ÖB)
    • nå:där anf´ⱸkta (Munsala ÖB)
    • djä:rnan anf´ⱸkta (Sibbo NL)
    • no anf´ⱸkta nø hⱸ va ja rⱸiv sondär rottjin (Björköby ÖB)
    • anfⱸkta å stjär å: (Vörå ÖB, Pargas ÅB, Liljendal NL)
    • skratten anfäkti teg (Ingå NL)