mänska – Swedish noun declension

Swedish noun forms of mänska

Noun: mänska
Hyphenation:
Gender: Common gender

Nominative

Sg. Indef.mänska
Sg. Def.mänskan
Pl. Indef.mänskor
Pl. Def.mänskorna

Genitive

Sg. Indef.mänskas
Sg. Def.mänskans
Pl. Indef.mänskors
Pl. Def.mänskornas

Sample Sentences

  • Rik blev jag först när jag fann en vän. Mänskan är mänskans glädje. (I first became rich when I found a friend. Man is man's joy.) [2016, “Den höges tal [Hávamál] §47”, in Lars Lönnroth, transl., Den poetiska Eddan [The Poetic Edda], Atlantis, →ISBN, page 65:]

Nouns inflected like mänska

hojtarolja, pocketrea, syssla, inbjudningslista, kroppkaka, snäppa, snärja, snärta, snäcka, snurra, snippa, salvia, urtavla, grendosa, smitta, smocka, smedja, togolesiska, slunga, slinka, etc. (List truncated at 20 nouns)

Etymology

From Old Norse menska, from the weak inflection of Proto-Germanic *manniskaz. Compare the more common and formal synonym människa, which is also from the weak inflection of *manniskaz, but via Old Saxon mennisko instead. See: Old Norse Nouns 'menska'.

Translations