valda – Old Swedish verb conjugation

Old Swedish verb forms of valda

Nominal Forms

Infinitive: valda
Past Participle: valdit
Present participle:

Cognates

-

Indicative

Present

iak;iækvalder
þūvalder
hanvalder
vī(r)valdom
ī(r)valdin
þē(r)valda

Preterite

iak;iækvalt
þūvalst
hanvalt
vī(r)vultom
ī(r)vultin
þē(r)vulto

Conjunctive

Present

iak;iækvalde
þūvalde
hanvalde
vī(r)valdom
ī(r)valdin
þē(r)valdin

Preterite

iak;iækvulte
þūvulte
hanvulte
vī(r)vultom
ī(r)vultin
þē(r)vultin

Imperative

þūvalde
vī(r)valdom
ī(r)valdin

Verbs conjugated like 'valda'

valda, valla,

Verbs similar to 'valda'

falda, halda, valla, elda, falla, gælda, gala, gialda, gilda, halla,

Etymology

From Old Norse valda, from Proto-Germanic *waldaną. See: Proto-Germanic '*waldaną'.

Verbs referencing "valda"

Swedish vålla.