Nominal Forms
Infinitive:
ǣgha; āgha; ēgha
Past Participle:
ǣghet
Present participle:
Cognates
-
Indicative
Present
| iak;iæk | ā |
| þū | ā |
| han | ā |
| vī(r) | ǣghom |
| ī(r) | ǣghin |
| þē(r) | ǣgha |
Preterite
| iak;iæk | āte; ātte |
| þū | āte; ātte |
| han | āte; ātte |
| vī(r) | ātom; āttom |
| ī(r) | ātin; āttin |
| þē(r) | āto; ātto |
Conjunctive
Present
| iak;iæk | ǣghe |
| þū | ǣghe |
| han | ǣghe |
| vī(r) | ǣghom |
| ī(r) | ǣghin |
| þē(r) | ǣghin |
Preterite
| iak;iæk | āte; ātte |
| þū | āte; ātte |
| han | āte; ātte |
| vī(r) | ātom; āttom |
| ī(r) | ātin; āttin |
| þē(r) | ātin; āttin |
Verbs similar to 'ægha'
agha,
egha,
vægha,
æfla,
æggia,
ælta,
ænda,
æria,
ærva,
æsta,
Etymology
From Old Norse eiga, from Proto-Germanic *aiganą. See: Old Norse '
eiga', Proto-Germanic '
*aiganą'.
Verbs referencing "ægha"
Swedish
äga.