Swedish, all forms: slinta

Swedish, all forms verb 'slinta' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: slinta
Supine: sluntit
Gerund: slintande

Indicative

Present

jagslinter
duslinter
han;honslinter
vislinter
nislinter
deslinter

Perfect

jaghar sluntit
duhar sluntit
han;honhar sluntit
vihar sluntit
nihar sluntit
dehar sluntit

Past

jagslant
duslant
han;honslant
vislant
nislant
deslant

Pluperfect

jaghade sluntit
duhade sluntit
han;honhade sluntit
vihade sluntit
nihade sluntit
dehade sluntit

Future

jagskall slinta
duskall slinta
han;honskall slinta
viskall slinta
niskall slinta
deskall slinta

Future perfect

jagskall ha sluntit
duskall ha sluntit
han;honskall ha sluntit
viskall ha sluntit
niskall ha sluntit
deskall ha sluntit

Conjunctive

Present

jagmå slinta
dumå slinta
han;honmå slinta
vimå slinta
nimå slinta
demå slinta

Present

jagmå ha sluntit
dumå ha sluntit
han;honmå ha sluntit
vimå ha sluntit
nimå ha sluntit
demå ha sluntit

Past

jagskulle slinta
duskulle slinta
han;honskulle slinta
viskulle slinta
niskulle slinta
deskulle slinta

Pluperfect

jagskulle ha sluntit
duskulle ha sluntit
han;honskulle ha sluntit
viskulle ha sluntit
niskulle ha sluntit
deskulle ha sluntit

Conditional

Present

jagskulle slinta
duskulle slinta
han;honskulle slinta
viskulle slinta
niskulle slinta
deskulle slinta

Perfect

jagskulle ha sluntit
duskulle ha sluntit
han;honskulle ha sluntit
viskulle ha sluntit
niskulle ha sluntit
deskulle ha sluntit

Imperative

duslint
viLåt oss slinta
nislint

Etymology

Additional Information

slinta
halka; glida
[A/x slinter]

Engelsk översättning
slip; slide, glide

Exempel

hon slant i trappan---she fell over on the stairs

slinta

SLINTA slin³ta², v. -er, slant slan⁴t (slunto slun³tω²), sluntit slun³tit², slunten slun³ten², äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -ade (pr. sg. -ar JUSLENIUS 31 (1745), Finlsv. BERGROTH 73 (1916). -er GRUBB 365 (1665) osv. – ipf. slant G1R 24: 426 (1554) osv. slintade TIÄLLMAN Gr. 215 (1696), Clemens Slit. MUNSTERHJELM o. APPELBERG 37 (1948). slinte MÖLLER (1790), HEINRICH (1814). – ipf. pl. slunto OPETRI 1: 104 (1526: slwnto wndan) osv. – sup. slintat Psalt. 73: 2 (öv. 1536), Finlsv. BERGROTH 73 (1916). slintit Minn. WINGÅRD 2: 56 (1846). slonttet Psalt. 73: 2 (Bib. 1541). sluntit (-et) LIND (1749) osv.). vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr SLINT sbst.² (förr äv. slintt-)
[fsv. slinta; jfr fvn. sletta, slinta, sjunka (nor. dial. sletta, hänga löst, dingla, driva omkring, glida ur handen); i avljudsförh. till SLANT sbst.⁴, SLANTA, v.², SLUNTA, driva omkring, möjl. till den rot som föreligger i fht. slintan (mht. slinden), sluka, got. fraslindan, sluka, samt SLÄDE. – Jfr SLINT sbst.¹, SLÄNTA, slinta, slå dank]

More information and the source for the information: SAOB