Swedish, all forms: se

Swedish, all forms verb 'se' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: se
Supine: sett
Gerund: seende

Indicative

Present

jagser
duser
han;honser
viser
niser
deser

Perfect

jaghar sett
duhar sett
han;honhar sett
vihar sett
nihar sett
dehar sett

Past

jagsåg
dusåg
han;honsåg
visåg
nisåg
desåg

Pluperfect

jaghade sett
duhade sett
han;honhade sett
vihade sett
nihade sett
dehade sett

Future

jagskall se
duskall se
han;honskall se
viskall se
niskall se
deskall se

Future perfect

jagskall ha sett
duskall ha sett
han;honskall ha sett
viskall ha sett
niskall ha sett
deskall ha sett

Conjunctive

Present

jagmå se
dumå se
han;honmå se
vimå se
nimå se
demå se

Present

jagmå ha sett
dumå ha sett
han;honmå ha sett
vimå ha sett
nimå ha sett
demå ha sett

Past

jagskulle se
duskulle se
han;honskulle se
viskulle se
niskulle se
deskulle se

Pluperfect

jagskulle ha sett
duskulle ha sett
han;honskulle ha sett
viskulle ha sett
niskulle ha sett
deskulle ha sett

Conditional

Present

jagskulle se
duskulle se
han;honskulle se
viskulle se
niskulle se
deskulle se

Perfect

jagskulle ha sett
duskulle ha sett
han;honskulle ha sett
viskulle ha sett
niskulle ha sett
deskulle ha sett

Imperative

duse
viLåt oss se
nise

Translations

Swedish verb "se"

Perceive with the eyes

  • English: see.

To try to see

2 translations found.

Etymology

Additional Information

se
uppfatta med ögonen; märka; titta på, betrakta (även allmänt "uppfatta")
[A ser B/x/att + SATS]

Engelsk översättning
see; notice; watch

Exempel

hon fick se en häst---she caught sight of a horse
se på film---watch a film
se på fotboll---watch football


Svenskt uppslagsord
ser såg sett se(!) verb
ofta med prep. el. artikel titta

Engelsk översättning
see, look

Exempel

se efter om posten har kommit!---see whether the post has come!

Stående uttryck

se fram emot ("vänta ivrigt på")---look forward to ("await expectantly")


Svenskt uppslagsord
ser såg sett se(!) verb
uppfatta med förståndet, inse

Engelsk översättning
see, view, perceive

Exempel

jag ser saken på ett annat sätt---I see things differently
där ser du hur det går---that shows you what happens


Svenskt uppslagsord
ser ut såg sett se verb
ha ett visst utseende, synas
[A/x/det ser + PRED + ut; A/x/det ser ut som om+SATS]

Engelsk översättning
look

Exempel

hon ser arg ut---she looks angry
det ser ut som om det skulle bli regn---it looks like rain

se

SE se⁴, v. ser, såg så⁴g (jfr anm. 1:o), sågo ~så³gω², sett ~set4, sedd ~sed⁴, i ipf. i ssgr äv. (numera bl., mindre br., i ssgn FÖR-SE) -sedde -sed³e², äv. (numera bl. i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) SI ~si4, v. sir, såg ~så4g (jfr anm. 1:o), sågo ~så3gO2, sitt ~sit4, sidd; ~sid4; l. SES ~se⁴s ( se⁴s l. ses4 LoW (1911); jfr LoW (1889)), v. dep. ses, sågs ~så⁴gs, sågos ~så³gωs², setts ~set⁴s, äv. (numera bl. i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) SIS ~si⁴s, v. dep. sis, sågs ~så4gs, sågos ~så3gOs2, sitts ~sit4s. ( inf. o. pr. ind. pl. akt. se (see, sehe, shee) G1R 1: 26 (1521) osv. si (sie, sii, sij, sj) Gensw. SVART G 4 b (1558) osv. sia SvForns. 2: 433, Arg. DALIN 2: 264 (1734, 1754; efter Ps. 1695, 205: 9: sija), PoetK 1816, s. 15 (i folkvisa; sannol. efter skillingtryck). sija (sije, siya) G1R 1: 123 (1523; enligt senare avskrift), Ps. 1536, s. 24 (fsv. orig.: sighia); jfr Ps. 1695, 205: 9 (klandrat hos Skrifs. HOF 237 (1753)), MORÆUS Schonæus 455 (c. 1685). – pass. o. dep. sedz G1R 4: 243 (1527: forsedz). sees G1R 7: 169 (1530: försees), NORDBERG C12 2: 10 (1740: försees). seess VDAkt. 1684, nr 217. ses RA I. 3: 115 (1593: öfverses) osv. sess Epigr. WARNMARK C 3 b (1688). sis (sijs) Com. STIERNMAN 1: 661 (1615: öfwersijs) osv. pr. ind. sg. akt. ser (seer) G1R 1: 58 (1523) osv. sir (sier, sijr) AOXENSTIERNA 2: 28 (1611: Försijr) osv. – pass. o. dep. sees BOTVIDI G2A C 2 a (1634: försees), HH XXXII. 2: 35 (1783). seess AV MURENIUS 461 (1660: påseess). ses HC11H 1: 110 (1694) osv. sis (sijs) RARP 1: 2 (1626) osv. pr. konj. se (see) 1Kor. 3: 10 (NT 1526) osv. siye 1Krön. 12 ("13"): 17 (Bib. 1541). imper. se (see) Mark. 1: 44 (NT 1526) osv. si (sij) 1Kon. 17: 23 ( Bib. 1541) osv. sy Mark. 11: 21 (NT 1526), Joh. 1: 29 (Därs.). p. pr. seande (-es, -is) G1R 1: 113 (1523: owerseandis), Bunyan LAGERSTRÖM 2: 74 (1727). seende (sehende, seände, -es, -is) Upp. 1: 7 ( NT 1526) osv. send(h)es (-is) HH XIII. 1: 171 (1564: oanssendis), OxBr. 5: 45 (1613: ansendhes). siende (siendhe, -es) OxBr. 11: 551 (1626) osv. sände (sij-, -es) LUCIDOR (SVS) 276 (1672; i vers), Ordesk. COLUMBUS 9 (1678; uppl. 1963). ipf. -sedde i ssgr VittA SCHÜCK 2: 427 (i handl. fr. 1689: försedde), UmLappm. ZETTERSTEDT 132 (1833: utsedde; klandrat i SvLittFT 1834, sp. 156), AB(L) 1895, nr 297, s. 5 (: förutsedde), IllSvOrdb. (1958: försedde); jfr SvSpråkh. WESSÉN 1: 203 (1962). -seedde i ssg Liv. SCHRODERUS 31 (1626: förseedde). sog(h) Kr. BRAHE 43 (c. 1585), Fatab. 1909, s. 79 i handl. fr. 1643: försogho, pl.). Upp. 10: 5 (NT 1526,) HC12H 2: 74 (1711), LINDHÉ Ledf. 122 (1903; i bygdemålsfärgad dialog). såg (-a-, -aa-, -åå-, -gh) G1R 1: 50 (1523: saage, konj.), Joh. 1: 48 ( NT 1526) osv. sup. seed G1R 17: 41 (1545: beseed). seet(h) (sehet) G1R 1: 35 (1522), Herdam. CAVALLIN 5: 174 i handl. fr. 1690: erseet). seett (shee-, -dt) G1R 1: 124 (1523; enlig senare avskrift), Mark. 6: 38 ( NT 1526), VDAkt. 1689, nr 1238 (: förseedt). seidt G1R 20: 338 (1549: förseidt). set(h) SvTr. 4: 2 (1521: öffwerseth), Resa BJÖRNSTÅHL 1: 192 (1771: beset). sett (-dt(h), -dtth) G1R 1: 186 (1524: besett) osv. siit (sij-, -th) G1R 7: 181 (1530: forsijt), LUCIDOR (SVS) 207 (1672). siitt (sij-, -dt) G1R 24: 550 (1553), TÖRNING 32 (1677). sitt (-dt) G1R 14: 72 (1542: försidt) osv. sätt Bref LINNÉ I. 1: 256 (1756). p. pf. sed (-dh) G1R 4: 275 (1527: forsede, pl.), KonstnHandtv. KIELLBERG StyckKlock. 2 (1753). sedd OPETRI 1: 500 (1528: forsedde, pl.) osv. sedt Gensw. SVART H 7 a (1558: försedt), HÖPKEN 1: 14 (c.1752: ansedt). seed (-dh) G1R 2: 103 (1525: forseedh), ÅgerupArk. Test. 1743(: oförseede, pl.). seedd Apg. 13: 31 (NT 1526: seedder, m. sg.), NAv. 15/5 1656, nr 2, s. 1 (: anseedde, pl.). seedt G1R 1: 62 (1523: förseedt), NAv. 24/1 1656, nr 2, s. 4 (: anseedt). sett HT 1906, s. 136 (c. 1585: öfuersett). sidd BtFinlH 2: 226 (1558: försidde, pl.) osv. – n. o. adv. sedh (ze-) TbLödöse 157 (1589: oannzedh), Därs. 221 (1590: oanssedh). seet (sehet, -th) FörsprNT 4 b (1526: förseet), VDAkt. 1723, nr 245 (: uthseet). seett (-dt) Mat. 9: 33 (NT 1526), MeddSlöjdF 1893, s. 49 (i handl. fr. c. 1700: anseedt). set (-th) HSH 7: 36 (1588: forseth), SvMerc. 1764, s. 939 (:utset). sett (-dt) RA I. 1: 340 (1544: ansedt) osv. sÿt EkenäsDomb. 1: 259 (1660: osÿt)) 1:o Den fsv. ipf.-formen sa motsvaras i nsv. regelrätt av formen så. I skriftspråket o. det vårdade talspråket har denna form numera undanträngts av formen såg, där g på analogisk väg införts från pl.
[fsv. sagho]
Uttalsformen ~så4, som numera bl. förekommer i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter, synes ännu under 1800-talet ha varit jämförelsevis vanlig i vard. spr. (Man säger) i dagliga umgänget . . ja' så' . . (men) i högtidligt tal, eller enligt skrifsättet . . jag såg. Gr. MOBERG 99 (1815). LoW (1889; uttal av ipf. såg utan slutkonsonant anföres ss. vard.). 2:o I ä. tid användes i pr. ind. 1 pers. pl. äv. formerna seem, sem o. seom o. i imper. 1 pers. pl. formerna seem o. sem. Ebr. 12: 2 (NT 1526: seem, imper.). SundhSp. PALMCHRON 90 (1642: seom). I ä. tid användes i 3:o pr.; rättat efter hskr.). seem, (1719: 1: 114 I. imper.). 2RARP sem, (1713: §70 Dav. SWEDBERG pr. ind. 2 pers. pl. äv. formerna seen o. sin o. i imper. 2 pers. pl. äv. formerna seen, seer, ser o. sin. Apg. 19: 26 (NT 1526: seen, pr.). seer). (1532: 8: 34 G1RLUCIDOR (SVS) 220 (1672: sijn, pr.). Därs. 442 (1674: Sijn, imper.). WALLENBERG (SVS) 2: 61 (1775: Ser). PåminnProföfv. A 4 a (1776: förser). 4:o De i ä. tid i ipf. ind. 2 pers. sg. vanliga formerna sågst o. sågs (äv. sammansmälta med ett följande du till sågstu) förekomma numera bl. i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter. 2Sam. 18: 11 (Bib. 1541: sågstu). Dan. 2: 41 (Därs.: tu sågst). Kotzebue Orth. EURÉN 3:32 (1794: sågst du). Folkd. WIGSTRÖM 2: 170 (1881: Sågs du). I anslutning till bruket i ipf. användes i ä. tid i pr. ind. 2 pers. sg. äv. formerna seest o. sess (äv. sammansmälta med ett följande du till seestu l. sestu). Formen sist i det i vard. l. bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter förekommande uttr. sist man det, ser du bara (jfr I 3 bζ, nθ), kan förstås på samma sätt som seest l. ss. inlånad
[jfr lt. siehst, pr. ind. 2 pers. sg. av sehn]
. Ur denna form l. ur (ett icke anträffat) sis l. siss (jfr anm. :o) ha de i bet. I 2 h β ι' o. i uttr. six(t) man på (jfr SE PÅ 1 c α, β) i vard. l. bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter förekom-mande formerna sixt o. six uppkommit gm ett inskott av k av samma slag som i sv. dial. (för)räksten, (för)resten (se närmare RESNA). SIGFRIDI C 2 b (1619: Seestu). VRP 1667, s. 302 (: Sesz du). Herdam. CAVALLIN 3: 97 (i handl. fr. 1697: seest du). Arg. DALIN 1: nr 44, s. 5 (1733: Sestu; uppl. 1754: Ser du). "Sixt du på den mosis" – sa' Nyström. HOLMSTRÖM Sa' han 70 (1876). Six man på! Adel ENGSTRÖM 106 (1923). På många håll i vårt land möter man uttrycket sist man det (sikst man på) "ser du bara." EWESSÉN i NordT 1929, s. 276. :o I vard. spr. sammansmälter stundom pr. sg. ser l. sir med ett följande du till serru resp. sirru. På anslutning till hörru (se HÖRA 3 e anm.) beror möjl. den i sht i bet. I 3 bζ förekommande formen sörru (i starkt vard. spr. stundom förkortad till sö). HALLNER PysGubb. 90 (1929: Serru). Vakna FOGELSTRÖM 198 (1949: sö). TurÅ 1954, s. 189 (: sirru). GodVänn. GUSTAF-JANSON 321 (1955: sörru). jfr Gast. JANSON 149 (1902: Sir'u). :o Formen sist l. sis(s) i pr. ind. 2 pers. sg. (jfr anm. 4:o) har sammansmält med ett följande du till sisdu (varur sixdu uppkommit på samma sätt som det ovan under anm. 4:o nämnda sixt ur sist). Formerna sisdu o. sixdu ha anträffats bl. i substantivisk anv., ss. en i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter använd benämning på gräset Nardus stricta Lin., stagg (tänkt ss. gräsets retfulla yttrande, då slåttermannen förgäves sökt slå det). Runa DYBECK 1845, s. 51 (: Siksdu; från Västmanl.; Sisdu; från Södermanl.). vbalsbst. SEANDE (†, RA I. 1: 606 (1553: anseande), TbLödöse 566 (1620), JurCr. NEHRMAN 194 (1756; afseande; arkaiserande)), SEELSE (i vbalsbst. till verb med se ss. senare ssgsled, numera bl. i FÖRSEELSE, DAHLBERG Dagb. 9 (c. 1660; uppl.1912: ungdomsförseelse), En säker mans i Leipzig skrifv. 1704, s. A 2 a (: afseelser, pl.), VDAkt. 1705, nr 176 (: förseelse) osv.), SEENDE (FörsprRom. 6 a (NT 1526: förseende), Syr. 23: 4 (öv. 1536) osv.), SENDE (†, RA I. 1: 518 (1547: opsende), SCHÜCK VittA 1: 245 (i handl. fr.c.1645: tilsendes; i bet. I 1 n ι β'), 2SvKulturb. 1–2: 38 (1665: till att sendes; se under I 1 n ι), Tel. EHRENADLER 42 (1723: afsende)), SENING (†, anträffat bl. i vbalsbst. till verb med se ss. senare ssgsled, Linc. Y 3 b (1640: förseening), Voc. FLORINUS 76 (1695: Föresening)); SEARE, se avledn.
[ fsv. sea; jfr fd. o. dan. se, fvn. sjá (nor. dial. sjå), got. saíhvan, fsax. sehan (mlt. sēn, lt. sehn), fht. sehan (t. sehen), feng. sēon (eng. see); av omtvistat urspr.; möjl. besläktat med SÄGA o. med roten i lat. sequi, följa (se SEKVENS). – Jfr ANSIKTE, FORSIA, SESÅ, SI, interj., SIA, v., SIARE, SIKT, möjlighet att se, SISÅDÄR, SISÅHÄR, SYN m. fl.]
Översikt av betydelserna.

More information and the source for the information: SAOB