Swedish, all forms: giva

Swedish, all forms verb 'giva' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: ge
Supine: gett
Gerund: givande

Indicative

Present

jagger; giver
duger; giver
han;honger; giver
viger; giver
niger; giver
deger; giver

Perfect

jaghar givit; gett
duhar givit; gett
han;honhar givit; gett
vihar givit; gett
nihar givit; gett
dehar givit; gett

Past

jaggav
dugav
han;hongav
vigav
nigav
degav

Pluperfect

jaghade givit; gett
duhade givit; gett
han;honhade givit; gett
vihade givit; gett
nihade givit; gett
dehade givit; gett

Future

jagskall ge
duskall ge
han;honskall ge
viskall ge
niskall ge
deskall ge

Future perfect

jagskall ha givit; gett
duskall ha givit; gett
han;honskall ha givit; gett
viskall ha givit; gett
niskall ha givit; gett
deskall ha givit; gett

Conjunctive

Present

jagmå ge; giva
dumå ge; giva
han;honmå ge; giva
vimå ge; giva
nimå ge; giva
demå ge; giva

Present

jagmå ha givit; gett
dumå ha givit; gett
han;honmå ha givit; gett
vimå ha givit; gett
nimå ha givit; gett
demå ha givit; gett

Past

jagskulle ge
duskulle ge
han;honskulle ge
viskulle ge
niskulle ge
deskulle ge

Pluperfect

jagskulle ha givit; gett
duskulle ha givit; gett
han;honskulle ha givit; gett
viskulle ha givit; gett
niskulle ha givit; gett
deskulle ha givit; gett

Conditional

Present

jagskulle ge
duskulle ge
han;honskulle ge
viskulle ge
niskulle ge
deskulle ge

Perfect

jagskulle ha givit; gett
duskulle ha givit; gett
han;honskulle ha givit; gett
viskulle ha givit; gett
niskulle ha givit; gett
deskulle ha givit; gett

Imperative

duge; giv
viLåt oss ge; giva
nige; giv

Etymology

Additional Information

giva
överlämna (som gåva, som betalning), räcka (försvagat "presentera, ta fram")
[A ger B x; A ger x till/ åt B; A ger x för y]

Engelsk översättning
give

Exempel

ge någon en present---give sby a present
jag har gett en tia för boken---I paid ten kronor for the book
ge besked---notify
ge ett exempel---give an example
ge någon rätt---to concede a point

Stående uttryck

ta något för givet ("anse något som självklart")---take sth. for granted (nregard sth. as a self-evident rightn)

giva

GIVA ji³va² l. (i sht vard.) GE je⁴, v.; pr. ind. giver ji⁴ver resp. ger, konj. give ji³ve²; imper. giv l. (ngt vard.) ge; ipf. ind. sg. gav ga⁴v, vard. äv. (i sht i Götal.) ga ga, pl. gåvo gå³vω²; sup. givit ji³vit² resp. gett jet⁴, vard. i Sveal. o. Norrl. äv. givi ji³vi²; p. pf. given ji³ven², vard. (i sht i Götal.) äv. gedd jed⁴; o. GIVAS ji³vas² l. (i sht vard.) GES je⁴s l. jes⁴, v. dep., pr. ind. gives l. givs resp. ges; ipf. sg. gavs, pl. gåvos; sup. givits resp. getts. ( gi(f)va GR 1: 3 (1521) osv. ge(f)fva GR 1: 33 (1521), OxBr. 8: 198 (1648). göffva EkenäsDomb. 1: 258 (1660). gieva Brefv. STENBOCK (o. OXENSTIERNA) 1: 31 (1691). ge(e) Herc. STIERNHIELM 244 (1648, 1668) osv. gie(e)(gje) GRUBB 102 (1665), SKROK: (1749) i SmålHembygdsb. 1: 33. ie Brefv. (STENBOCK o.) OXENSTIERNA 1: 232 (1697). gi (gj) LUCIDOR (SVS) 421 (c. 1670), HIÄRNE 1Hdskr. 27 (c. 1715). – inf. pass. o. dep. gifs Suml. BUREUS 59 (c. 1600), HistLit. LAGERBRING 73 (1748). pr. ind. sg. akt. giver (gifr) GR 1: 8 (1521) osv. gef(f)ver GR 1: 59 (1523), Visb. 1: 322 (c. 1620). ge(e)r (gier) GR 1: 41 (1522) osv. gj(j)r Herv. VERELIUS 89 (1872), CPOLHEM (1717) hos RebNat. SWEDENBORG 1: 269. – pass. o. dep. gives GR 1: 254 (1524) osv. geues GR 1: 190 (1524: föregeues). gievis Brefv. STENBOCK (o. OXENSTIERNA) 1: 31 (1691). givs GR 1: 47 (1523) osv. geffs HH XI. 1: 4 (1530). ges Gal. WALLENBERG 157 1771; uppl. 1921) osv. imper. sg. giv (gif(f) o. d.) GR 1: 79 (1523) osv. geff Mat. 4: 6 (NT 1526). ge (gie, gee o. d.) Edelh. GIRS C 3 b (1627) osv. – 1 pers. pl. givom (giffuom o. d.) Blanck. MESSENIUS 29 (1614) osv. – 2 pers. pl. given (giffu- o. d.) Luk. 6: 38 (NT 1526) osv. gen JGOXENSTIERNA 1: 202 (1805) osv. gi(f)fver GR 1: 96 (1523), Rel. WALLIN 1: 322 (1817). gefver GR 1: 49 (1523). geer Fred. STIERNHIELM 16 (1649, 1668) pr. konj. give GR 1: 32 (1521) osv. geffue GR 2: 55 (1525), Rom. 12: 8 (NT 1526). geeff FörlSon. BRASCK G 3 b (1645). ge(e) Bref EKEBLAD 1: 304 (1654), Turt. NORDENFLYCHT 17 (1743). ipf. ind. sg. gav (gaf(f) o. d.) GR 1: 27 (1521) osv. ga Darius BÖRK 830 (1688: ga') osv. – pl. gaf(f)ve Tb. OPETRI 32 (1524), HTSkån. 1: 182 (i handl. fr. 1658). gåvo (goffuo. d.) GR 1: 158 (1523) osv. gufvo (gufve o. d.) RelCur. 63 (1682), Heywood CHENON 1: 66 (1772). ipf. konj. ga(a)ffue GR 1: 260 (1524), Därs. 2: 211 (1525). gå(f)ve Joh. 4: 10 (NT 1526) osv. gåfvo Arg. DALIN 1: nr 17, s. 4 (1733). gofve (goue o. d.) Cal. CARL IX 1 (1581), Posten 1769, s. 665. guffue (grufvo) RÅLAMB 8: 73 (1691), Arg. DALIN 1: 104 (1754). sup. givit (gi(f)fuit o. d.) GR 1: 2 (1521) osv. givi Fatab. 1911, s. 90 (1781). gift BtFnlH 3: 398 (1558). ge(f)fvit Norman LUDVIGSSON 35 (c. 1550: begeffuit), Bref EKEBLAD 2: 318 (1659). gu(f)vit Bref EKEBLAD 1: 11 1649; rättat efter hskr.), VDAkt. 1697, nr 455. gåfvit (goffuit) Bref EKEBLAD 1: 75 1651; rättat efter hskr.), Atl. RUDBECK 4: 109 (1702: öfwergåfwit). gett (giett o. d.) Apg. BRASCK F 2 a (1648) osv. get (giet, geet o. d.) ConsAcAboP 2: 313 (1661), Fatab. 1911, s. 95 (1796). gi't OSTRAND i ÖfnSälskVitterlek 3: 110 (1763). gitt LejonkDr. 103 (1689). p. pf. given (gifvin o. d.) GR 1: 6 (1521: giiffna, pl.) osv. gef(f)ven GR 1: 40 (1522: geffne, pl.), Norman LUDVIGSSON 9 (c. 1550), OxBr. 8: 129 (1633: undergefne, sg. best.). guffuin BtFinlH 4: 392 (1569), VDAkt. 1697, nr 316. gifvat Liv. SCHRODERUS 538 (1626: tilgifwat)) vbalsbst. GIVANDE resp. (föga br.) GEENDE, GIVELSE (†, Linc. 1640; under præbitio), LIND (1749; under ergebung)), GIVING (†, Schibb. SWEDBERG 274 (1716)), GIVNING; jfr GIV sbst.¹-², GIVA, sbst.
[fsv. giva, geva, motsv. d. give, isl. gefa, got. giban, mnt. o. holl. geven, t. geben, eng. give; av germ. ȝeƀ, ieur. ghebh-; möjl. att sammanställa med lit. gabénti, bringa m. m., ir. gabim, tager, giver. Jfr FÖRGÄVES, GIFT, sbst. o. adj., GÅVA, GÄV, TILLGÄVES]
Översikt av betydelserna.

More information and the source for the information: SAOB


giva

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

i förb. med in: låta (ngn) intaga (läkemedel o.d.)
  • vⱸ ha:d jivⱸ inʼnʼ ⱺt än saⱹtsy:ra (Houtskär)
i förb. med in: räcka sädeskärvar från rian in i logen. ; i förb. med upp, i tillrop till häst att lyfta fot (som man griper om med handen). ; äv.: räcka el. sända upp (ngt, t.ex. sädeskärvar upp på ri-stänger). ; äv., i bollspel: kasta upp en boll för den som skall slå. ; i fråga om kortspel: dela ut kort till medspelarna. ; i förb. med om: förnya utdelning av kort (om den förra utdelningen ogillats). ; i fråga om mat, foder, dryck, medicin o.d.: låta (ngn) få (ngt) att inmundiga
  • bå:nen ge:r di:a åt mo:drån (Borgå)
  • ɷ gav bå:ni sⱸtt di: (Esse)
  • ha du jivⱸ kɷwwⱺna (:utfodrat korna) ränn? (Houtskär)

Se mer