Swedish: tillfalla

Swedish verb 'tillfalla' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: tillfalla
Supine: tillfallit
Gerund: tillfallande

Indicative

Present

jag tillfaller
du  tillfaller
han tillfaller
vi  tillfaller
ni  tillfaller
de  tillfaller

Perfect

jag har tillfallit
du  har tillfallit
han har tillfallit
vi  har tillfallit
ni  har tillfallit
de  har tillfallit

Past

jag tillföll
du  tillföll
han tillföll
vi  tillföll
ni  tillföll
de  tillföll

Pluperfect

jag hade tillfallit
du  hade tillfallit
han hade tillfallit
vi  hade tillfallit
ni  hade tillfallit
de  hade tillfallit

Future

jag skall tillfalla
du  skall tillfalla
han skall tillfalla
vi  skall tillfalla
ni  skall tillfalla
de  skall tillfalla

Future perfect

jag skall ha tillfallit
du  skall ha tillfallit
han skall ha tillfallit
vi  skall ha tillfallit
ni  skall ha tillfallit
de  skall ha tillfallit

Conjunctive

Present

jag må tillfalla
du  må tillfalla
han må tillfalla
vi  må tillfalla
ni  må tillfalla
de  må tillfalla

Present

jag må ha tillfallit
du  må ha tillfallit
han må ha tillfallit
vi  må ha tillfallit
ni  må ha tillfallit
de  må ha tillfallit

Past

jag skulle tillfalla
du  skulle tillfalla
han skulle tillfalla
vi  skulle tillfalla
ni  skulle tillfalla
de  skulle tillfalla

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle tillfalla
du  skulle tillfalla
han skulle tillfalla
vi  skulle tillfalla
ni  skulle tillfalla
de  skulle tillfalla

Perfect

jag skulle ha tillfallit
du  skulle ha tillfallit
han skulle ha tillfallit
vi  skulle ha tillfallit
ni  skulle ha tillfallit
de  skulle ha tillfallit

Imperative


du  tillfall

vi  Låt oss tillfalla
ni  tillfall

Etymology