Swedish, all forms: tiga

Swedish, all forms verb 'tiga' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: tiga
Supine: tigit; tegat
Gerund: tigande

Indicative

Present

jagtiger
dutiger
han;hontiger
vitiger
nitiger
detiger

Perfect

jaghar tigit; tegat
duhar tigit; tegat
han;honhar tigit; tegat
vihar tigit; tegat
nihar tigit; tegat
dehar tigit; tegat

Past

jagteg
duteg
han;honteg
viteg
niteg
deteg

Pluperfect

jaghade tigit; tegat
duhade tigit; tegat
han;honhade tigit; tegat
vihade tigit; tegat
nihade tigit; tegat
dehade tigit; tegat

Future

jagskall tiga
duskall tiga
han;honskall tiga
viskall tiga
niskall tiga
deskall tiga

Future perfect

jagskall ha tigit; tegat
duskall ha tigit; tegat
han;honskall ha tigit; tegat
viskall ha tigit; tegat
niskall ha tigit; tegat
deskall ha tigit; tegat

Conjunctive

Present

jagmå tiga
dumå tiga
han;honmå tiga
vimå tiga
nimå tiga
demå tiga

Present

jagmå ha tigit; tegat
dumå ha tigit; tegat
han;honmå ha tigit; tegat
vimå ha tigit; tegat
nimå ha tigit; tegat
demå ha tigit; tegat

Past

jagskulle tiga
duskulle tiga
han;honskulle tiga
viskulle tiga
niskulle tiga
deskulle tiga

Pluperfect

jagskulle ha tigit; tegat
duskulle ha tigit; tegat
han;honskulle ha tigit; tegat
viskulle ha tigit; tegat
niskulle ha tigit; tegat
deskulle ha tigit; tegat

Conditional

Present

jagskulle tiga
duskulle tiga
han;honskulle tiga
viskulle tiga
niskulle tiga
deskulle tiga

Perfect

jagskulle ha tigit; tegat
duskulle ha tigit; tegat
han;honskulle ha tigit; tegat
viskulle ha tigit; tegat
niskulle ha tigit; tegat
deskulle ha tigit; tegat

Imperative

dutig
viLåt oss tiga
nitig

Etymology

med analogiskt g (liksom i säga o. viga) för ljudlagsenligt ä. nsv. o. fsv. t(h)i(i)a = sv. dial. tia, av fsv. þighia (ipf. þig(h)þe, thagdhe, sup. thighet [varav nsv. tegat], thakt, jfr ä. nsv. tagt, ännu t. ex. Rudeen 1687), av *þæghia = isl. þegja, da. tie, motsv. fsax. thagian o. thagôn, fhty. dagen o., med grammatisk växling, got. þahan, ett é-verb (germ. *þazén, *þahén, med i fnord. spr. analogiskt j) = lat. tacére ds. Inkoativ: isl. þagna, tystna = ä. da. taune. Kausativum: fsv. thöghia, tysta, bildat till þag- (i t. ex. isl. -þaga, tystnad) såsom t. ex. föra till fara. Jfr f. ö. isl. þagall, tystlåten, o. da. taus, tyst, väl av *þagse (jfr med avs. på bildningen t. ex. ledsen, varse). -- Verbet har i nsv. antagit stark böjning (ipf. teg redan Verelius 1664) liksom kvida, (stundom) lita, pipa, (ofta) sprida, strida, vina, ävensom hinna, knyta, skryta, snyta o. (stundom) rycka, sluka, stupa; ett minne av den svaga är dock tegat (se ovan). -- De västgerm. språken ha dessutom bildningar motsv. ett germ. *swizön, *swizén (fsax. swîgôn, ty, schweigen, ägs. swigian), avlägset besl. med grek. sigãn, tiga. - Gotiskan har, utom þahan, ett f. ö. isolerat slawan, tiga, vara stilla, vilket sannol. är besläktat med slumra.

Additional Information

tiga

TIGA , v.² , se tigga .

More information and the source for the information: SAOB