Swedish: strida

Swedish verb 'strida' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: strida
Supine: stridit; stritt
Gerund: stridande

Indicative

Present

jag strider
du  strider
han strider
vi  strider
ni  strider
de  strider

Perfect

jag har stridit; stritt
du  har stridit; stritt
han har stridit; stritt
vi  har stridit; stritt
ni  har stridit; stritt
de  har stridit; stritt

Past

jag stred
du  stred
han stred
vi  stred
ni  stred
de  stred

Pluperfect

jag hade stridit; stritt
du  hade stridit; stritt
han hade stridit; stritt
vi  hade stridit; stritt
ni  hade stridit; stritt
de  hade stridit; stritt

Future

jag skall strida
du  skall strida
han skall strida
vi  skall strida
ni  skall strida
de  skall strida

Future perfect

jag skall ha stridit; stritt
du  skall ha stridit; stritt
han skall ha stridit; stritt
vi  skall ha stridit; stritt
ni  skall ha stridit; stritt
de  skall ha stridit; stritt

Conjunctive

Present

jag må strida
du  må strida
han må strida
vi  må strida
ni  må strida
de  må strida

Present

jag må ha stridit; stritt
du  må ha stridit; stritt
han må ha stridit; stritt
vi  må ha stridit; stritt
ni  må ha stridit; stritt
de  må ha stridit; stritt

Past

jag skulle strida
du  skulle strida
han skulle strida
vi  skulle strida
ni  skulle strida
de  skulle strida

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle strida
du  skulle strida
han skulle strida
vi  skulle strida
ni  skulle strida
de  skulle strida

Perfect

jag skulle ha stridit; stritt
du  skulle ha stridit; stritt
han skulle ha stridit; stritt
vi  skulle ha stridit; stritt
ni  skulle ha stridit; stritt
de  skulle ha stridit; stritt

Imperative


du  strid

vi  Låt oss strida
ni  strid

Etymology

Translations

Swedish verb "strida"

To contend in physical conflict

1 translations found.

strida

STRIDA stri³da², v. -er, stred stre⁴d (stredo stre³dω²), äv. stridde strid³e², stridit l. stritt strit⁴, stridd strid⁴; äv. (numera föga br.) STRIDAS stri³das², v. dep. strids l. strides, streds stre⁴ds l. striddes strid³es², stridits l. stritts strit⁴s. ( pr. sg. akt. stridar AReichenbach GEZELIUS B 4 a (1668); strider Upp. 19: 11 (NT 1526) osv. – pr. sg. pass. o. dep. strides JUSLENIUS 372 (1745) osv.; strids CEPALMSTRÖM (c. 1893) hos Pennfäkt. SKARSTEDT 140, osv. – ipf. ind. sg. stred WESTE FörslSAOB (c. 1817; klandrat) osv. – ipf. ind. pl. stredo Verldsoms. ANDERSSON 3: 139 (1854) osv. – ipf. sg. o. pl. stridde Upp. 12: 7 (NT 1526), SAOL (1986). – ipf. konj. strede Minn. LAGERGREN 4: 14 (1925) osv. – imper. sg. strid Psalt. 35: 1 (öv. 1536) osv. – imper. pl. strider 1Sam. 4: 9 (Bib. 1541). – sup. strid Krigzpersp. KEMPE 38 (1664; sannol. felaktigt för stridt); stridit Os. SCHRODERUS III. 1: 36 (1635: mootstridhit) osv.; stritt Filipp. 4: 3 (NT 1526: stridt) osv. – p. pf. stridd Dom. 5: 20 (Bib. 1541: strijdt, n. sg.). osv.). vbalsbst. -ANDE, -NING (†, LIND 1: 1494 (1749)); -ARE, -ERSKA, se avledn. (strid- (-ii-, -ij-, -dh-) 1526 osv. stryd- 1713. – -a 1526 osv. -as 1925)
[fsv. stridha, motsv. fd. strithæ (d. stride), nor. stri, stride, fvn. strida, äv.: plåga, göra förtret (nor. dial. strida, ha bråttom, jaga, kämpa), fsax. strīdian (mlt. strīden, lt. strieden), alla med (urspr.) svag böjning; etymologiskt identiskt med dels ffris. strīda, mnl. striden (nl. striiden), fht. strītan (mht. strīten, t. streiten), alla med stark böjning, dels med mlt. strīden, skreva, gå med långa steg, feng. strīden (eng. stride), gå med långa steg, båda med stark böjning; nära besläktat med STRID, sbst. o. adj. – Jfr BESTRIDA, v.¹, STRIDIG, adj.¹, STRIDIS]

More information and the source for the information: SAOB