Swedish, all forms: spricka

Swedish, all forms verb 'spricka' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: spricka
Supine: spruckit
Gerund: sprickande

Indicative

Present

jagspricker
duspricker
han;honspricker
vispricker
nispricker
despricker

Perfect

jaghar spruckit
duhar spruckit
han;honhar spruckit
vihar spruckit
nihar spruckit
dehar spruckit

Past

jagsprack
dusprack
han;honsprack
visprack
nisprack
desprack

Pluperfect

jaghade spruckit
duhade spruckit
han;honhade spruckit
vihade spruckit
nihade spruckit
dehade spruckit

Future

jagskall spricka
duskall spricka
han;honskall spricka
viskall spricka
niskall spricka
deskall spricka

Future perfect

jagskall ha spruckit
duskall ha spruckit
han;honskall ha spruckit
viskall ha spruckit
niskall ha spruckit
deskall ha spruckit

Conjunctive

Present

jagmå spricka
dumå spricka
han;honmå spricka
vimå spricka
nimå spricka
demå spricka

Present

jagmå ha spruckit
dumå ha spruckit
han;honmå ha spruckit
vimå ha spruckit
nimå ha spruckit
demå ha spruckit

Past

jagskulle spricka
duskulle spricka
han;honskulle spricka
viskulle spricka
niskulle spricka
deskulle spricka

Pluperfect

jagskulle ha spruckit
duskulle ha spruckit
han;honskulle ha spruckit
viskulle ha spruckit
niskulle ha spruckit
deskulle ha spruckit

Conditional

Present

jagskulle spricka
duskulle spricka
han;honskulle spricka
viskulle spricka
niskulle spricka
deskulle spricka

Perfect

jagskulle ha spruckit
duskulle ha spruckit
han;honskulle ha spruckit
viskulle ha spruckit
niskulle ha spruckit
deskulle ha spruckit

Imperative

dusprick
viLåt oss spricka
nisprick

Translations

Swedish verb "spricka"

To break from internal pressure

1 translations found.

Etymology

Additional Information

spricka

SPRICKA sprik³a², v. sprack sprak⁴ (sprucko spruk³ω²), spruckit spruk³it², sprucken spruk³en² ((†) pr. sg. -ar RÅLAMB 13: 150 (1690)) vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr SPRICK sbst.¹, Anm. P. pf. sprucken i adjektivisk anv. kan kompareras med gradf. (-cknare, -cknast) samt uppträda i avledn. spruckenhet, r. l. f: Vid idealens spruckenhet / och känslans skämda vin / hvar får din själ sin druckenhet, / du gamle Fridolin? FridLustg. KARLFELDT 31 (1901). De sprucknaste och förslitnaste ekbänkar, som någonsin stått och skräpat i några parker GELLERSTEDT Glant. 81 (1909). (förr äv. -ik-, -ikk-. -a 1626 osv. -ia 1611)
[sv. dial. spricka; jfr ä. d. sprikke (som ersatts av d. sprække; se SPRÄCKA v.²,), d. dial. (Bornh.) sprikka, nor. dial. sprekka, äv. sprikka; nybildning utifrån det
ipf. sg. av SPRINGA v., som föreligger i fsv. sprak, fd. spra(c)k, fyn. sprakk. – Jfr SPRICKA, sbst., SPRUCKA, SPRÄCKA, v.¹]

More information and the source for the information: SAOB