Swedish: sluta

Swedish verb 'sluta' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: sluta
Supine: slutat; slutit
Gerund: slutande

Indicative

Present

jag slutar
du  slutar
han slutar
vi  slutar
ni  slutar
de  slutar

Perfect

jag har slutat; slutit
du  har slutat; slutit
han har slutat; slutit
vi  har slutat; slutit
ni  har slutat; slutit
de  har slutat; slutit

Past

jag slutade; slöt
du  slutade; slöt
han slutade; slöt
vi  slutade; slöt
ni  slutade; slöt
de  slutade; slöt

Pluperfect

jag hade slutat; slutit
du  hade slutat; slutit
han hade slutat; slutit
vi  hade slutat; slutit
ni  hade slutat; slutit
de  hade slutat; slutit

Future

jag skall sluta
du  skall sluta
han skall sluta
vi  skall sluta
ni  skall sluta
de  skall sluta

Future perfect

jag skall ha slutat; slutit
du  skall ha slutat; slutit
han skall ha slutat; slutit
vi  skall ha slutat; slutit
ni  skall ha slutat; slutit
de  skall ha slutat; slutit

Conjunctive

Present

jag må sluta
du  må sluta
han må sluta
vi  må sluta
ni  må sluta
de  må sluta

Present

jag må ha slutat; slutit
du  må ha slutat; slutit
han må ha slutat; slutit
vi  må ha slutat; slutit
ni  må ha slutat; slutit
de  må ha slutat; slutit

Past

jag skulle sluta
du  skulle sluta
han skulle sluta
vi  skulle sluta
ni  skulle sluta
de  skulle sluta

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle sluta
du  skulle sluta
han skulle sluta
vi  skulle sluta
ni  skulle sluta
de  skulle sluta

Perfect

jag skulle ha slutat; slutit
du  skulle ha slutat; slutit
han skulle ha slutat; slutit
vi  skulle ha slutat; slutit
ni  skulle ha slutat; slutit
de  skulle ha slutat; slutit

Imperative


du  sluta

vi  Låt oss sluta
ni  sluta

Etymology

Translations

Swedish verb "sluta"

Colloquial: to leave, resign

Come to an end

Ergative: finish, terminate

  • English: end.

Intransitive: finish, terminate

  • English: end.

To give up, stop doing something

Transitive: finish, terminate (something)

  • English: end.

6 translations found.

sluta

SLUTA slɯ³ta², v.¹ -ade; l. -er slω⁴lter, slöt slø⁴t (s öto sløt³ω² slutit slω³tit² sluten slω³ten²; äv. (numera föga br.) SLUTAS -as², v. dep. -ades; l. -es l. -s, slöts slø⁴ts (slötos sløtωs), slutits sl³tit²s. Anm. Verbet har nu uteslutande stark böjning i I A o. C (utom i 5 a o. 23 k samt ngn gg i 23

More information and the source for the information: SAOB