Swedish: rinna

Swedish verb 'rinna' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: rinna
Supine: runnit
Gerund: rinnande

Indicative

Present

jag rinner
du  rinner
han rinner
vi  rinner
ni  rinner
de  rinner

Perfect

jag har runnit
du  har runnit
han har runnit
vi  har runnit
ni  har runnit
de  har runnit

Past

jag rann
du  rann
han rann
vi  rann
ni  rann
de  rann

Pluperfect

jag hade runnit
du  hade runnit
han hade runnit
vi  hade runnit
ni  hade runnit
de  hade runnit

Future

jag skall rinna
du  skall rinna
han skall rinna
vi  skall rinna
ni  skall rinna
de  skall rinna

Future perfect

jag skall ha runnit
du  skall ha runnit
han skall ha runnit
vi  skall ha runnit
ni  skall ha runnit
de  skall ha runnit

Conjunctive

Present

jag må rinna
du  må rinna
han må rinna
vi  må rinna
ni  må rinna
de  må rinna

Present

jag må ha runnit
du  må ha runnit
han må ha runnit
vi  må ha runnit
ni  må ha runnit
de  må ha runnit

Past

jag skulle rinna
du  skulle rinna
han skulle rinna
vi  skulle rinna
ni  skulle rinna
de  skulle rinna

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle rinna
du  skulle rinna
han skulle rinna
vi  skulle rinna
ni  skulle rinna
de  skulle rinna

Perfect

jag skulle ha runnit
du  skulle ha runnit
han skulle ha runnit
vi  skulle ha runnit
ni  skulle ha runnit
de  skulle ha runnit

Imperative


du  rinn

vi  Låt oss rinna
ni  rinn

Etymology

Etymology

rinna, - fsv.: springa, rinna, isl. ds. (sällsynt) = got., fsax., fhty. rinnan (ty. rinnen), ags. rinnan, iernan (om vars form se Kieckers IF 38: 216; eng. run) ds., i got. blott: springa; snarast ytterst till en ie. rot ren, som utvidgats antingen med ett presentiskt u (jfr brinna) el. ett presentiskt n (jfr mir. as-roinnim, springer undan, av *ronniö); jfr, till den urspr, rotformen (med avljud), fsv., isl. runi, sv. dial. rån(n)e, fargalt, o. got. runs, ags. ryne, lopp. Sammanställningen med roten rei i sanskr. rín-vati, låter flyta, rïlí-, lopp, ström, lat. rïvus, flod (jfr under resa l o. Rhen), möter formella svårigheter. - Västnord. renna är egentl. = kausativet ränna.

Translations

Swedish verb "rinna"

To flow

  • English: run.

1 translations found.

rinna

RINNA rin³a², v. -er rin⁴er, rann ran⁴, runno run³ω², runnit run³it², runnen run³en² (pr. sg. rin Suml. BUREUS 22 (c. 1600); rinder Visb. 1: 260 (c. 1620), KKD 7: 15 (1701); riner KKD 3: 112 (1710); rinner VarRerV 56 (1538) osv. – ipf. sg. rand(h) KR. BRAHE 25 (c. 1585), Visb. 1: 133 (c. 1620); rann (ran) Kr. OPETRI 333 (c. 1540) osv. – sup. runit Suml. BUREUS 44 (c. 1600: runidh; rättat efter hskr.), KKD 7: 59 (1704); runnit (-et) E14 HUND 187 (1605: bort runnet) osv. – p. pf. rundna, sg. best. Heywood CHENON 1: 40 (1772: förrundna); rundne, pl. o. best. SAHLSTEDT (1773); runnen (-in) SVARTG1 106 (1561) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (numera bl. i ssgn UPP-RINNELSE, Messenius TEMPEUS 1 (1612: vprinnelse), WOLLLMHAUS Ind. H 8 b (1652: sammanrinnelse), Bondepract. C 4 a (1662: Ögons rinnelse) SILVIUS Mornay 413 (1674: vprinnelse) osv.), -ING (utom i fackspr. numera nästan bl. ss. senare led i ssgr, VERELIUS 299 (1681: Vprinning) VetAH 1799 s. 259, osv.). ( rijn- 1557 (: rijnennndes. p. pr.). rin- 1710 (: riner, pr. sg.)1821 (: rinslagger). rinn- 1536 osv.)
[fsv. rinna; jfr fd. rinnæ (d. rinde), isl. rinna (vid sidan av renna) got., fsax., flit. o. feng. rinnan; sannol. till en (på ett l. alinat sätt utvidgad) ieur. rot ren, som äv. föreligger i RÅNE. – Jfr RINN, RINNEL, RÄNNA, v., RÄNNE]
[file:R2101]

More information and the source for the information: SAOB