Swedish, all forms: pipa

Swedish, all forms verb 'pipa' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: pipa
Supine: pipit
Gerund: pipande

Indicative

Present

jagpiper
dupiper
han;honpiper
vipiper
nipiper
depiper

Perfect

jaghar pipit
duhar pipit
han;honhar pipit
vihar pipit
nihar pipit
dehar pipit

Past

jagpep
dupep
han;honpep
vipep
nipep
depep

Pluperfect

jaghade pipit
duhade pipit
han;honhade pipit
vihade pipit
nihade pipit
dehade pipit

Future

jagskall pipa
duskall pipa
han;honskall pipa
viskall pipa
niskall pipa
deskall pipa

Future perfect

jagskall ha pipit
duskall ha pipit
han;honskall ha pipit
viskall ha pipit
niskall ha pipit
deskall ha pipit

Conjunctive

Present

jagmå pipa
dumå pipa
han;honmå pipa
vimå pipa
nimå pipa
demå pipa

Present

jagmå ha pipit
dumå ha pipit
han;honmå ha pipit
vimå ha pipit
nimå ha pipit
demå ha pipit

Past

jagskulle pipa
duskulle pipa
han;honskulle pipa
viskulle pipa
niskulle pipa
deskulle pipa

Pluperfect

jagskulle ha pipit
duskulle ha pipit
han;honskulle ha pipit
viskulle ha pipit
niskulle ha pipit
deskulle ha pipit

Conditional

Present

jagskulle pipa
duskulle pipa
han;honskulle pipa
viskulle pipa
niskulle pipa
deskulle pipa

Perfect

jagskulle ha pipit
duskulle ha pipit
han;honskulle ha pipit
viskulle ha pipit
niskulle ha pipit
deskulle ha pipit

Imperative

dupip
viLåt oss pipa
nipip

Translations

Swedish verb "pipa"

Emit sound

1 translations found.

Etymology

Additional Information

pipa piper pep pipit pip! verb
ge ifrån sig svagt ljud i högt tonläge
[A/x piper]

Engelsk översättning
whine, whistle

Exempel

vinden piper i skorstenen---the wind whines in the chimney

pipa

PIPA pi³pa², v.¹ -er, pep pe⁴p, pepo pe³pω² pipit pi³pit² äv. (numera bl. ngn gg i bet. 4) -ade. vbalsbst. -ANDE (1.Hack. 9: 41 Bib. 1541) osv.) -NING (tillf.. LIND (1749) AUERBACH (1913)). ( pr. ind. sg. -ar BOLAVI 23 a (1578), Djurf. NORDHOLM 45 (1749); -er Kr. BRAHE II (i handl. fr. 1592) osv. – imper sg. pip (BellmS) BELLMAN 1: 15 (1770. 1790) osv. pipa Beskr. PETREIUS 2: 155 (1614), PETREIUS Läsn. 7 118 (1891). – ipf. ind. sg. -ade 1kon. 1: 40 (Bib. 1541) Betr. BILLING 29 (1906); -te Fosz FORSIUS 292 (1621); pep ) osv. 1630 (i handl.fr. c. Å: 112 Wivallius SCHÜCK– sup. -at Mat. ll: 17 (NT 1526), TurÅ 1915 s. x (i bet. 4); -it SAHLSTEDT (1773 osv.)
[fsv. pipa, i bet. 1, 2 d, 4, motsv. d. pibe, nor. dial. pr-a; jfr mlt. p–pen, lt. piepen, mnl. pipen, holl. piepen, pipa, blåsa p–pa m. m., pijpen, blåsa pipa mht. pfffen, t. pfefen, blåsa pipa, vissla, pipa m. m., piepen, piPa feng. pipian, meng. pÖen, pyPen, pePen, eng. pÖe, blåsa pipa, vissla vina pipa Peep, pipa; jfr äv. ffr. piper, fr. PDer, pipier, pipa; möjl. av dubbelt urspr. i gern1. spr.; dels av mlat. pÖare, blåsa pipa, av lat. pr-are, pipa (jfr lat. Phire, ävensom gr. πιππίζω, jag piper), (resp. ledn. av det ytterst till detta verb bildade P]
sbst.¹). dels möjl. inhemskt, ljudhärmande. Jfr FIFF, PIP, sbst.¹-⁴

More information and the source for the information: SAOB