Swedish: pipa

Swedish verb 'pipa' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: pipa
Supine: pipit
Gerund: pipande

Indicative

Present

jag piper
du  piper
han piper
vi  piper
ni  piper
de  piper

Perfect

jag har pipit
du  har pipit
han har pipit
vi  har pipit
ni  har pipit
de  har pipit

Past

jag pep
du  pep
han pep
vi  pep
ni  pep
de  pep

Pluperfect

jag hade pipit
du  hade pipit
han hade pipit
vi  hade pipit
ni  hade pipit
de  hade pipit

Future

jag skall pipa
du  skall pipa
han skall pipa
vi  skall pipa
ni  skall pipa
de  skall pipa

Future perfect

jag skall ha pipit
du  skall ha pipit
han skall ha pipit
vi  skall ha pipit
ni  skall ha pipit
de  skall ha pipit

Conjunctive

Present

jag må pipa
du  må pipa
han må pipa
vi  må pipa
ni  må pipa
de  må pipa

Present

jag må ha pipit
du  må ha pipit
han må ha pipit
vi  må ha pipit
ni  må ha pipit
de  må ha pipit

Past

jag skulle pipa
du  skulle pipa
han skulle pipa
vi  skulle pipa
ni  skulle pipa
de  skulle pipa

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle pipa
du  skulle pipa
han skulle pipa
vi  skulle pipa
ni  skulle pipa
de  skulle pipa

Perfect

jag skulle ha pipit
du  skulle ha pipit
han skulle ha pipit
vi  skulle ha pipit
ni  skulle ha pipit
de  skulle ha pipit

Imperative


du  pip

vi  Låt oss pipa
ni  pip

Etymology

Translations

Swedish verb "pipa"

Emit sound

1 translations found.

pipa

PIPA pi³pa², v.¹ -er, pep pe⁴p, pepo pe³pω² pipit pi³pit² äv. (numera bl. ngn gg i bet. 4) -ade. vbalsbst. -ANDE (1.Hack. 9: 41 Bib. 1541) osv.) -NING (tillf.. LIND (1749) AUERBACH (1913)). ( pr. ind. sg. -ar BOLAVI 23 a (1578), Djurf. NORDHOLM 45 (1749); -er Kr. BRAHE II (i handl. fr. 1592) osv. – imper sg. pip (BellmS) BELLMAN 1: 15 (1770. 1790) osv. pipa Beskr. PETREIUS 2: 155 (1614), PETREIUS Läsn. 7 118 (1891). – ipf. ind. sg. -ade 1kon. 1: 40 (Bib. 1541) Betr. BILLING 29 (1906); -te Fosz FORSIUS 292 (1621); pep ) osv. 1630 (i handl.fr. c. Å: 112 Wivallius SCHÜCK– sup. -at Mat. ll: 17 (NT 1526), TurÅ 1915 s. x (i bet. 4); -it SAHLSTEDT (1773 osv.)
[fsv. pipa, i bet. 1, 2 d, 4, motsv. d. pibe, nor. dial. pr-a; jfr mlt. p–pen, lt. piepen, mnl. pipen, holl. piepen, pipa, blåsa p–pa m. m., pijpen, blåsa pipa mht. pfffen, t. pfefen, blåsa pipa, vissla, pipa m. m., piepen, piPa feng. pipian, meng. pÖen, pyPen, pePen, eng. pÖe, blåsa pipa, vissla vina pipa Peep, pipa; jfr äv. ffr. piper, fr. PDer, pipier, pipa; möjl. av dubbelt urspr. i gern1. spr.; dels av mlat. pÖare, blåsa pipa, av lat. pr-are, pipa (jfr lat. Phire, ävensom gr. πιππίζω, jag piper), (resp. ledn. av det ytterst till detta verb bildade P]
sbst.¹). dels möjl. inhemskt, ljudhärmande. Jfr FIFF, PIP, sbst.¹-⁴

More information and the source for the information: SAOB