Swedish: påbjuda

Swedish verb 'påbjuda' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: påbjuda
Supine: påbjudit
Gerund: påbjudande

Indicative

Present

jag påbjuder
du  påbjuder
han påbjuder
vi  påbjuder
ni  påbjuder
de  påbjuder

Perfect

jag har påbjudit
du  har påbjudit
han har påbjudit
vi  har påbjudit
ni  har påbjudit
de  har påbjudit

Past

jag påbjöd
du  påbjöd
han påbjöd
vi  påbjöd
ni  påbjöd
de  påbjöd

Pluperfect

jag hade påbjudit
du  hade påbjudit
han hade påbjudit
vi  hade påbjudit
ni  hade påbjudit
de  hade påbjudit

Future

jag skall påbjuda
du  skall påbjuda
han skall påbjuda
vi  skall påbjuda
ni  skall påbjuda
de  skall påbjuda

Future perfect

jag skall ha påbjudit
du  skall ha påbjudit
han skall ha påbjudit
vi  skall ha påbjudit
ni  skall ha påbjudit
de  skall ha påbjudit

Conjunctive

Present

jag må påbjuda
du  må påbjuda
han må påbjuda
vi  må påbjuda
ni  må påbjuda
de  må påbjuda

Present

jag må ha påbjudit
du  må ha påbjudit
han må ha påbjudit
vi  må ha påbjudit
ni  må ha påbjudit
de  må ha påbjudit

Past

jag skulle påbjuda
du  skulle påbjuda
han skulle påbjuda
vi  skulle påbjuda
ni  skulle påbjuda
de  skulle påbjuda

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle påbjuda
du  skulle påbjuda
han skulle påbjuda
vi  skulle påbjuda
ni  skulle påbjuda
de  skulle påbjuda

Perfect

jag skulle ha påbjudit
du  skulle ha påbjudit
han skulle ha påbjudit
vi  skulle ha påbjudit
ni  skulle ha påbjudit
de  skulle ha påbjudit

Imperative


du  påbjud

vi  Låt oss påbjuda
ni  påbjud

Etymology