Swedish: namnge

Swedish verb 'namnge' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: namnge
Supine: namngett
Gerund: namngivande

Indicative

Present

jag namnger; namngiver
du  namnger; namngiver
han namnger; namngiver
vi  namnger; namngiver
ni  namnger; namngiver
de  namnger; namngiver

Perfect

jag har namngett
du  har namngett
han har namngett
vi  har namngett
ni  har namngett
de  har namngett

Past

jag namngav
du  namngav
han namngav
vi  namngav
ni  namngav
de  namngav

Pluperfect

jag hade namngett
du  hade namngett
han hade namngett
vi  hade namngett
ni  hade namngett
de  hade namngett

Future

jag skall namnge; namngiva
du  skall namnge; namngiva
han skall namnge; namngiva
vi  skall namnge; namngiva
ni  skall namnge; namngiva
de  skall namnge; namngiva

Future perfect

jag skall ha namngett
du  skall ha namngett
han skall ha namngett
vi  skall ha namngett
ni  skall ha namngett
de  skall ha namngett

Conjunctive

Present

jag må namnge; namngiva
du  må namnge; namngiva
han må namnge; namngiva
vi  må namnge; namngiva
ni  må namnge; namngiva
de  må namnge; namngiva

Present

jag må ha namngett
du  må ha namngett
han må ha namngett
vi  må ha namngett
ni  må ha namngett
de  må ha namngett

Past

jag skulle namnge
du  skulle namnge
han skulle namnge
vi  skulle namnge
ni  skulle namnge
de  skulle namnge

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle namnge; namngiva
du  skulle namnge; namngiva
han skulle namnge; namngiva
vi  skulle namnge; namngiva
ni  skulle namnge; namngiva
de  skulle namnge; namngiva

Perfect

jag skulle ha namngett
du  skulle ha namngett
han skulle ha namngett
vi  skulle ha namngett
ni  skulle ha namngett
de  skulle ha namngett

Imperative


du  namnge; namngiv

vi  Låt oss namnge; namngiva
ni  namnge; namngiv

Etymology