Swedish, all forms: kringgå

Swedish, all forms verb 'kringgå' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: kringgå
Supine: kringgått
Gerund: kringgående

Indicative

Present

jagkringgår
dukringgår
han;honkringgår
vikringgår
nikringgår
dekringgår

Perfect

jaghar kringgått
duhar kringgått
han;honhar kringgått
vihar kringgått
nihar kringgått
dehar kringgått

Past

jagkringgick
dukringgick
han;honkringgick
vikringgick
nikringgick
dekringgick

Pluperfect

jaghade kringgått
duhade kringgått
han;honhade kringgått
vihade kringgått
nihade kringgått
dehade kringgått

Future

jagskall kringgå
duskall kringgå
han;honskall kringgå
viskall kringgå
niskall kringgå
deskall kringgå

Future perfect

jagskall ha kringgått
duskall ha kringgått
han;honskall ha kringgått
viskall ha kringgått
niskall ha kringgått
deskall ha kringgått

Conjunctive

Present

jagmå kringgå
dumå kringgå
han;honmå kringgå
vimå kringgå
nimå kringgå
demå kringgå

Present

jagmå ha kringgått
dumå ha kringgått
han;honmå ha kringgått
vimå ha kringgått
nimå ha kringgått
demå ha kringgått

Past

jagskulle kringgå
duskulle kringgå
han;honskulle kringgå
viskulle kringgå
niskulle kringgå
deskulle kringgå

Pluperfect

jagskulle ha kringgått
duskulle ha kringgått
han;honskulle ha kringgått
viskulle ha kringgått
niskulle ha kringgått
deskulle ha kringgått

Conditional

Present

jagskulle kringgå
duskulle kringgå
han;honskulle kringgå
viskulle kringgå
niskulle kringgå
deskulle kringgå

Perfect

jagskulle ha kringgått
duskulle ha kringgått
han;honskulle ha kringgått
viskulle ha kringgått
niskulle ha kringgått
deskulle ha kringgått

Imperative

dukringgå
viLåt oss kringgå
nikringgå

Etymology

Additional Information

kringgå
undvika att formellt bryta mot (en bestämmelse etc)
[A kring|går x]

Engelsk översättning
evade

kringgå

KRINGGÅ kriŋ³~gå, v. -går, -gick, -gingo, -gått, -gången; se för övr. GÅ. vbalsbst. -ENDE; jfr KRINGGÅNG. ( kring- 1526 osv. omkring- 15261897
[fsv. kringganga, umkringganga, motsv. ä. d. omkringgaa; av KRING, prep. o. adv., o. ]
(jfr anm. sp. 2781)
[KRINGGÅ 1]
1) gå (l. färdas) rundt omkring (ngt); numera bl. (föga br..) med särskild tanke på rörelse i ett varv kring ngt; jfr KRING prep. o. adv. I 1, 2.
Ebr. 11: 30 (NT 1526. I, som sörjande omkringgån edra afsomnades grafvar,.. förstån himlaspråket. 2Pred. WALLIN 2: 179 (1822(. Följande morgonen .. gjorde jag .. en promenad omkring ön, hvilken jag kringgick på en qvarttimme. Erth. GOSSELMAN 30 (1842). GotlK BRUNIUS 3: 108 (1866).

More information and the source for the information: SAOB


kringgå

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

bildl.: gå på sidan (om ngt), ta sig förbi (ngt)
  • ⱺ skⱺ kriŋgga: la:jän (:lagen) (Houtskär)