Swedish, all forms: knyta

Swedish, all forms verb 'knyta' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: knyta
Supine: knutit
Gerund: knytande

Indicative

Present

jagknyter
duknyter
han;honknyter
viknyter
niknyter
deknyter

Perfect

jaghar knutit
duhar knutit
han;honhar knutit
vihar knutit
nihar knutit
dehar knutit

Past

jagknöt
duknöt
han;honknöt
viknöt
niknöt
deknöt

Pluperfect

jaghade knutit
duhade knutit
han;honhade knutit
vihade knutit
nihade knutit
dehade knutit

Future

jagskall knyta
duskall knyta
han;honskall knyta
viskall knyta
niskall knyta
deskall knyta

Future perfect

jagskall ha knutit
duskall ha knutit
han;honskall ha knutit
viskall ha knutit
niskall ha knutit
deskall ha knutit

Conjunctive

Present

jagmå knyta
dumå knyta
han;honmå knyta
vimå knyta
nimå knyta
demå knyta

Present

jagmå ha knutit
dumå ha knutit
han;honmå ha knutit
vimå ha knutit
nimå ha knutit
demå ha knutit

Past

jagskulle knyta
duskulle knyta
han;honskulle knyta
viskulle knyta
niskulle knyta
deskulle knyta

Pluperfect

jagskulle ha knutit
duskulle ha knutit
han;honskulle ha knutit
viskulle ha knutit
niskulle ha knutit
deskulle ha knutit

Conditional

Present

jagskulle knyta
duskulle knyta
han;honskulle knyta
viskulle knyta
niskulle knyta
deskulle knyta

Perfect

jagskulle ha knutit
duskulle ha knutit
han;honskulle ha knutit
viskulle ha knutit
niskulle ha knutit
deskulle ha knutit

Imperative

duknyt
viLåt oss knyta
niknyt

Translations

Swedish verb "knyta"

Form into a knot; tie with knot(s)

1 translations found.

Etymology

= fsv. = isl. knyta, ä. da. knyde (da. knytte med -tt- från ipf.), av urnord. *knutian, till knut. Jfr mlty. knutten, ags. cnyttan (eng. knit), av germ. *knuttian. —I fsv. med ipf. knytte; i nsv. analogiskt stark böjning (ipf. knöt) liksom hos skryta, snyta; jfr hinna, strida m. fi.

Additional Information

knyta
binda ihop med en knut, sammanfoga (bildligt "upprätta förbindelse med")
[A knyter x]

Engelsk översättning
tie

Exempel

knyta skorna---tie one's shoes
knyta näven---make a fist
han är knuten till Sveriges Radio---he's affiliated with the Swedish Broadcasting Company

Stående uttryck

knyta sig ("lägga sig att sova")---turn in ("go to bed")

knyta

KNYTA kny³ta², v. -er, knöt knø⁴t, knöto knø³- tω², knutit knω³tit², vard. stundom (i sht i mellersta Sv. o. i Finl.) knytit kny³tit², knuten knω³ten², vard. stundom (i sht i mellersta Sv. o. i Finl.) knyten kny³ten²; förr äv. NYTTA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, SPEGEL 470 (1712: knytting, i bet. 5. f. slutet)), KNYTTLING (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (tillf.) . ( inf. o. pr. ind. pl. knyta HELSINGIUS 1587 osv. knytta KKD 7: 145 (1707; i bet. 9 e), LIND (1749; i bet. 5 g) LdVBl. 1842, nr 28, s. 4 (i bet. 5 g). – pr. ind. sg. knyter 1Post. OPETRI 14 b 1528 osv. pass. knytes AV MURENIUS 9 1637 osv. knyts (WB) TEGNÉR 5: 100 1825 osv. ipf. ind. sg. knöt (knööth) VERELIUS Hothr. 267 1664 osv.; knytte RA I. 3: 277 1594. (SVS) LENNGREN 2: 284 (c. 1815. ipf. ind. pl. knuto SvSpr. BOIVIE 185 Bil. 1820, SSL RYDQVIST 1: 247 1850; knöto (knöte) FRESE VeridslD 63 (1726: sammam knöte), FlVirg. RETZIUS 66 1809 osv. sup. knutit (-et) LUCIDOR (SVS) 296 1673 osv.; knytit SvSpr. BOIVIE 185 Bil. (1820; klandrat i SvLitTidn. 1821, sp. 328), SvSpr. SCHILLER 199 (1859; angivet ss. före- kommande i dagligt tal, FinlSv. BERGROTH 44 (1916; angivet ss. i hög grad ovårdat); knyt BtÅboH I. 2: 26 1624; knyytt L. PETRI Job 14: 17 (1563: inknyytt); knytt (-dt) Ydre RÄÄF 3: 165 (cit. fr. 1621), 2RARP 2: 33 1723. p. pf. nuten SERENIUS Gg 4 a 1734 osv.; knuttit, n. GW SPEGEL 261 (1685; rimmande med suttit); knyten LAGERSTRÖM Tart. 99 1730, HemslöjdsutstSthm 1880, s. 134; knytt GripshInvent. 1553, HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 2: 31 1868; knyttad (i bet. 5 g) Bara LÖNQVIST 19 1775, SVANANDER Bara 5– 6: 32 1797; knytted (i bet. 5 g) TullbSthm 18/9 1578),
[ fsv. knyta (p. pf. knytter); jfr sv. dial. knytta, sticka, ä. dan. o. dan. dial. knyde (ipf. knytte), d. knytte, nor. knyta, isl. knýta, av germ. knŭtian, till KNUT, shst.¹; jfr mnt. knutten, nt. knütten, sticka,.feng. cnyttan (eng. knit), knyta, av germ. knuttian, utgående från en västgerm. sidoform som föreligger i feng. cnotta, knut. Formen knytta har (liksom d. knytte) delvis uppkoramit gm omhildning efteripf.- o. p. pf.-formerna knytte, knytt, men torde i bet. 5 g vsentligen bero på lån från nt. knütten. Den starka böjningen har uppkommit gm analogi med sådana verb som BRYTA, STRYKA]
A

More information and the source for the information: SAOB


knyta

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

göra el. slå knut; fästa (ngt vid ngt) med knut(ar)
  • bara ti dra: po-mmⱸ (sälskorna) o kny:t ba:ndⱸn (Björköby)
  • fi:n ska man va: om ok skɷ:na ska kny:tas mⱸ bast (Finström)
  • du va:r (:skall) kny:t in åḍⱸntli knöut på pakⱸttⱸ (Korsnäs)
  • hä va ⱸin soṭṭ o som tjö:ftäs fron Stokkhoḷm o knö:täs po ridʼdʼjinʼ som dom kalʼlʼa li:vvärmarä (Kumlinge)
  • jyst såm ja had knuti du:tjin op huvu å sku ga säss i slidan (Pernå)
  • han hadd knɷti nⱸsdu:kin om dⱸn björkkin där ⱸ va (Tenala)
i förb. med av, ds
  • so knö:t man ⱺ:v frⱺn bɷ:män (Finström)
  • vi kɷna kny:t ɷå: dom (:seglen) tⱸnn to (Närpes)
i förb. med fast: fästa (ngt) med knut(ar)
  • när han sⱸlla å: (:selade av hästen) so riŋŋa han opp tömmana å: å knö:t fast dom vⱸ: ärvä (:selbågen) (Jomala)

Se mer