Swedish: knyta

Swedish verb 'knyta' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: knyta
Supine: knutit
Gerund: knytande

Indicative

Present

jag knyter
du  knyter
han knyter
vi  knyter
ni  knyter
de  knyter

Perfect

jag har knutit
du  har knutit
han har knutit
vi  har knutit
ni  har knutit
de  har knutit

Past

jag knöt
du  knöt
han knöt
vi  knöt
ni  knöt
de  knöt

Pluperfect

jag hade knutit
du  hade knutit
han hade knutit
vi  hade knutit
ni  hade knutit
de  hade knutit

Future

jag skall knyta
du  skall knyta
han skall knyta
vi  skall knyta
ni  skall knyta
de  skall knyta

Future perfect

jag skall ha knutit
du  skall ha knutit
han skall ha knutit
vi  skall ha knutit
ni  skall ha knutit
de  skall ha knutit

Conjunctive

Present

jag må knyta
du  må knyta
han må knyta
vi  må knyta
ni  må knyta
de  må knyta

Present

jag må ha knutit
du  må ha knutit
han må ha knutit
vi  må ha knutit
ni  må ha knutit
de  må ha knutit

Past

jag skulle knyta
du  skulle knyta
han skulle knyta
vi  skulle knyta
ni  skulle knyta
de  skulle knyta

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle knyta
du  skulle knyta
han skulle knyta
vi  skulle knyta
ni  skulle knyta
de  skulle knyta

Perfect

jag skulle ha knutit
du  skulle ha knutit
han skulle ha knutit
vi  skulle ha knutit
ni  skulle ha knutit
de  skulle ha knutit

Imperative


du  knyt

vi  Låt oss knyta
ni  knyt

Etymology

Etymology

knyta, = fsv. = isl. knyta, ä. da. knyde (da. knytte med -tt- från ipf.), av urnord. *knutian, till knut. Jfr mlty. knutten, ags. cnyttan (eng. knit), av germ. *knuttian. —I fsv. med ipf. knytte; i nsv. analogiskt stark böjning (ipf. knöt) liksom hos skryta, snyta; jfr hinna, strida m. fi.

Translations

Swedish verb "knyta"

Form into a knot; tie with knot(s)

1 translations found.

knyta

KNYTA kny³ta², v. -er, knöt knø⁴t, knöto knø³- tω², knutit knω³tit², vard. stundom (i sht i mellersta Sv. o. i Finl.) knytit kny³tit², knuten knω³ten², vard. stundom (i sht i mellersta Sv. o. i Finl.) knyten kny³ten²; förr äv. NYTTA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, SPEGEL 470 (1712: knytting, i bet. 5. f. slutet)), KNYTTLING (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (tillf.) . ( inf. o. pr. ind. pl. knyta HELSINGIUS 1587 osv. knytta KKD 7: 145 (1707; i bet. 9 e), LIND (1749; i bet. 5 g) LdVBl. 1842, nr 28, s. 4 (i bet. 5 g). – pr. ind. sg. knyter 1Post. OPETRI 14 b 1528 osv. pass. knytes AV MURENIUS 9 1637 osv. knyts (WB) TEGNÉR 5: 100 1825 osv. ipf. ind. sg. knöt (knööth) VERELIUS Hothr. 267 1664 osv.; knytte RA I. 3: 277 1594. (SVS) LENNGREN 2: 284 (c. 1815. ipf. ind. pl. knuto SvSpr. BOIVIE 185 Bil. 1820, SSL RYDQVIST 1: 247 1850; knöto (knöte) FRESE VeridslD 63 (1726: sammam knöte), FlVirg. RETZIUS 66 1809 osv. sup. knutit (-et) LUCIDOR (SVS) 296 1673 osv.; knytit SvSpr. BOIVIE 185 Bil. (1820; klandrat i SvLitTidn. 1821, sp. 328), SvSpr. SCHILLER 199 (1859; angivet ss. före- kommande i dagligt tal, FinlSv. BERGROTH 44 (1916; angivet ss. i hög grad ovårdat); knyt BtÅboH I. 2: 26 1624; knyytt L. PETRI Job 14: 17 (1563: inknyytt); knytt (-dt) Ydre RÄÄF 3: 165 (cit. fr. 1621), 2RARP 2: 33 1723. p. pf. nuten SERENIUS Gg 4 a 1734 osv.; knuttit, n. GW SPEGEL 261 (1685; rimmande med suttit); knyten LAGERSTRÖM Tart. 99 1730, HemslöjdsutstSthm 1880, s. 134; knytt GripshInvent. 1553, HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 2: 31 1868; knyttad (i bet. 5 g) Bara LÖNQVIST 19 1775, SVANANDER Bara 5– 6: 32 1797; knytted (i bet. 5 g) TullbSthm 18/9 1578),
[ fsv. knyta (p. pf. knytter); jfr sv. dial. knytta, sticka, ä. dan. o. dan. dial. knyde (ipf. knytte), d. knytte, nor. knyta, isl. knýta, av germ. knŭtian, till KNUT, shst.¹; jfr mnt. knutten, nt. knütten, sticka,.feng. cnyttan (eng. knit), knyta, av germ. knuttian, utgående från en västgerm. sidoform som föreligger i feng. cnotta, knut. Formen knytta har (liksom d. knytte) delvis uppkoramit gm omhildning efteripf.- o. p. pf.-formerna knytte, knytt, men torde i bet. 5 g vsentligen bero på lån från nt. knütten. Den starka böjningen har uppkommit gm analogi med sådana verb som BRYTA, STRYKA]
A

More information and the source for the information: SAOB


knyta

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

göra el. slå knut; fästa (ngt vid ngt) med knut(ar)
  • bara ti dra: po-mmⱸ (sälskorna) o kny:t ba:ndⱸn (Björköby)
  • fi:n ska man va: om ok skɷ:na ska kny:tas mⱸ bast (Finström)
  • du va:r (:skall) kny:t in åḍⱸntli knöut på pakⱸttⱸ (Korsnäs)
  • hä va ⱸin soṭṭ o som tjö:ftäs fron Stokkhoḷm o knö:täs po ridʼdʼjinʼ som dom kalʼlʼa li:vvärmarä (Kumlinge)
  • jyst såm ja had knuti du:tjin op huvu å sku ga säss i slidan (Pernå)
  • han hadd knɷti nⱸsdu:kin om dⱸn björkkin där ⱸ va (Tenala)
i förb. med av, ds
  • so knö:t man ⱺ:v frⱺn bɷ:män (Finström)
  • vi kɷna kny:t ɷå: dom (:seglen) tⱸnn to (Närpes)
i förb. med fast: fästa (ngt) med knut(ar)
  • när han sⱸlla å: (:selade av hästen) so riŋŋa han opp tömmana å: å knö:t fast dom vⱸ: ärvä (:selbågen) (Jomala)

Se mer