Swedish: ha

Swedish verb 'ha' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: ha
Supine: haft
Gerund: havande

Indicative

Present

jag har
du  har
han har
vi  har
ni  har
de  har

Perfect

jag har haft
du  har haft
han har haft
vi  har haft
ni  har haft
de  har haft

Past

jag hade
du  hade
han hade
vi  hade
ni  hade
de  hade

Pluperfect

jag hade haft
du  hade haft
han hade haft
vi  hade haft
ni  hade haft
de  hade haft

Future

jag skall ha; hava
du  skall ha; hava
han skall ha; hava
vi  skall ha; hava
ni  skall ha; hava
de  skall ha; hava

Future perfect

jag skall ha haft
du  skall ha haft
han skall ha haft
vi  skall ha haft
ni  skall ha haft
de  skall ha haft

Conjunctive

Present

jag må ha
du  må ha
han må ha
vi  må ha
ni  må ha
de  må ha

Present

jag må ha haft
du  må ha haft
han må ha haft
vi  må ha haft
ni  må ha haft
de  må ha haft

Past

jag skulle ha
du  skulle ha
han skulle ha
vi  skulle ha
ni  skulle ha
de  skulle ha

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle ha; hava
du  skulle ha; hava
han skulle ha; hava
vi  skulle ha; hava
ni  skulle ha; hava
de  skulle ha; hava

Perfect

jag skulle ha haft
du  skulle ha haft
han skulle ha haft
vi  skulle ha haft
ni  skulle ha haft
de  skulle ha haft

Imperative


du  ha; hav

vi  Låt oss ha; hava
ni  ha; hav

Etymology

Translations

Swedish verb "ha"

(archaic) used to form the perfect aspect with certain intransitive verbs

  • English: be.

Auxiliary used in forming the perfect and the past perfect tenses

To be related to

To possess

4 translations found.

ha

hå⁴, interj. ( 1609 osv. håå 1682–1910. håh 1832 (: Håh-hå)– 1907)
[jfr d. haa, isl. ; jfr äv.
IDEFORSS PrimInterj 1: 188 ff. (1928)]

More information and the source for the information: SAOB