Swedish, all forms: gråta

Swedish, all forms verb 'gråta' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: gråta
Supine: gråtit
Gerund: gråtande

Indicative

Present

jaggråter
dugråter
han;hongråter
vigråter
nigråter
degråter

Perfect

jaghar gråtit
duhar gråtit
han;honhar gråtit
vihar gråtit
nihar gråtit
dehar gråtit

Past

jaggrät
dugrät
han;hongrät
vigrät
nigrät
degrät

Pluperfect

jaghade gråtit
duhade gråtit
han;honhade gråtit
vihade gråtit
nihade gråtit
dehade gråtit

Future

jagskall gråta
duskall gråta
han;honskall gråta
viskall gråta
niskall gråta
deskall gråta

Future perfect

jagskall ha gråtit
duskall ha gråtit
han;honskall ha gråtit
viskall ha gråtit
niskall ha gråtit
deskall ha gråtit

Conjunctive

Present

jagmå gråta
dumå gråta
han;honmå gråta
vimå gråta
nimå gråta
demå gråta

Present

jagmå ha gråtit
dumå ha gråtit
han;honmå ha gråtit
vimå ha gråtit
nimå ha gråtit
demå ha gråtit

Past

jagskulle gråta
duskulle gråta
han;honskulle gråta
viskulle gråta
niskulle gråta
deskulle gråta

Pluperfect

jagskulle ha gråtit
duskulle ha gråtit
han;honskulle ha gråtit
viskulle ha gråtit
niskulle ha gråtit
deskulle ha gråtit

Conditional

Present

jagskulle gråta
duskulle gråta
han;honskulle gråta
viskulle gråta
niskulle gråta
deskulle gråta

Perfect

jagskulle ha gråtit
duskulle ha gråtit
han;honskulle ha gråtit
viskulle ha gråtit
niskulle ha gråtit
deskulle ha gråtit

Imperative

dugråt
viLåt oss gråta
nigråt

Etymology

Additional Information

gråta
fälla tårar
[A gråter]

Engelsk översättning
cry, weep

Exempel

gråta ut---have a good cry
gråta öppet---weep openly
gråta strida tårar---weep bitterly

gråta

GRÅTA grå³ta², v. -er, grät grä⁴t, gräto grä³tω² (l., numera bl. i norra Sv. ned till Mälaren o. i landskap gränsande till Norge, bygdemålsfärgat: gret gre⁴t resp. greto gre³tω²) gråtit grå³tit², gråten grå³ten² (nästan bl. i ssgr samt ngn gg i bet. 1 b o. 2. vbalsbst. -ANDE, -ERI (†, Lefn. SCHANTZ 87 (1800), JournSvL 1800, s. 325), -NING (†, Ind. WOLLIMHAUS (1652), LEOPOLD 5: 516 (c. 1820)); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.); jfr GRÅT, -GRÅT(ER). ( inf. o. pr. ind. pl. gråta Mark. 14: 72 (NT 1526) osv. grätha Visb. 1: 167 (c. 1620), Lah. OSBECK 178 (1796). – pr. ind. sg. gråter Mat. 2: 18 (NT 1526) osv. – ipf. ind. sg. grät Luk. 19: 41 (NT 1526) osv. gret (greet, greett) Joh. 20: 11 (NT 1526), FlBell. KARLFELDT 36 (1918). grett Lögn. BULLERNÆSIUS 454 (1619). gråt CatArb. MURBECK 1: 260 (c. 1750), TörngrenMål. 303 (1802). ipf. ind. pl. gräto Mark. 5: 38 (NT 1526) osv. greto Bar. 1: 5 (Bib. 1541), SAOL 1900; angivet ss. sällan förekommande). gre(e)te Psalt. 137: 1 (Bib. 1541), SVART Gensv. H 3 b (1558). – sup. gråtit (gråtet) Judit 7: 29 (Bib. 1541) osv. – p. pf. gråten RUDEEN Vitt. 309 (1697: gråtna, pl.), CVASTRANDBERG 2: 40 (c. 1843))
[fsv. grata, sv. dial. gråta, (i södra Sv.) gräda, motsv. d. græde, nor. graata, isl. gráta, got. grĕtan, fsax. grătan, feng. grætan; sannol. urspr. betecknande ljud, jfr mht. gräzen, skrika, t. dial. (Schweiz) grăssen, kvida]
jfr AV-, BE-, EFTER-, STOR-GRÅTA m. fl.

More information and the source for the information: SAOB


gråta

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

fälla tårar, klaga snyftande
  • vi börja grå:t ⱸftär brø:, bå:nⱸn (Tenala)
  • ha hykḷa (:hulkade) o gre:t (Terjärv)
i ordspr. o. likn
  • lⱺ:nä ska inʼt grⱺ:t (Houtskär)
  • biti ɷpp rⱸij o gro:tⱸr int! (Pedersöre-Purmo)
i uttr. gråta blod, om situation då vanlig gråt ej hjälper
  • hⱸ ⱸ so an skɷ kɷna gro:t bḷɷ:dⱸ (Karleby)
i uttr. gråta finsk, ha rinnande ögon (p.g.a. inverkan från rök o.d.)
  • di fiⱸ riktit grⱺåt finsk inan di komm jⱸnom handⱸ tjöttlansröytjin (Närpes)
om hund, räv: yla, kvinka (som förebud om ngt)
  • dom skɷ vⱸntt nogo (:sades vänta, förebåda ngt) när dom grä:t om nⱸttrⱸn, hɷndana (Tenala)

Se mer