Swedish: flyta

Swedish verb 'flyta' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: flyta
Supine: flutit
Gerund: flytande

Indicative

Present

jag flyter
du  flyter
han flyter
vi  flyter
ni  flyter
de  flyter

Perfect

jag har flutit
du  har flutit
han har flutit
vi  har flutit
ni  har flutit
de  har flutit

Past

jag flöt
du  flöt
han flöt
vi  flöt
ni  flöt
de  flöt

Pluperfect

jag hade flutit
du  hade flutit
han hade flutit
vi  hade flutit
ni  hade flutit
de  hade flutit

Future

jag skall flyta
du  skall flyta
han skall flyta
vi  skall flyta
ni  skall flyta
de  skall flyta

Future perfect

jag skall ha flutit
du  skall ha flutit
han skall ha flutit
vi  skall ha flutit
ni  skall ha flutit
de  skall ha flutit

Conjunctive

Present

jag må flyta
du  må flyta
han må flyta
vi  må flyta
ni  må flyta
de  må flyta

Present

jag må ha flutit
du  må ha flutit
han må ha flutit
vi  må ha flutit
ni  må ha flutit
de  må ha flutit

Past

jag skulle flyta
du  skulle flyta
han skulle flyta
vi  skulle flyta
ni  skulle flyta
de  skulle flyta

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle flyta
du  skulle flyta
han skulle flyta
vi  skulle flyta
ni  skulle flyta
de  skulle flyta

Perfect

jag skulle ha flutit
du  skulle ha flutit
han skulle ha flutit
vi  skulle ha flutit
ni  skulle ha flutit
de  skulle ha flutit

Imperative


du  flyt

vi  Låt oss flyta
ni  flyt

Etymology

Translations

Swedish verb "flyta"

Be supported by a liquid

Move as a fluid

To move as a fluid

3 translations found.

flyta

FLYTA fly³ta², v.¹ -er fly⁴ter, flöt flø⁴t, flöto flø³tω², flutit flɯ³tit², vard. (i sht i mellersta Sv.) stundom flytit fly³tit³, fluten flɯ³ten², vard. (i sht i mellersta Sv.) stundom flyten fly³ten². vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE (se under avledn.). ( inf. o. pr. ind. pl. fl(l)yt(h)a Joh. 7: 38 (NT 1526) osv. fli(j)t(h)a GR 24: 564 (1554), VDAkt. 1704, nr 462. flytta RARP V. 2: 311 (1655: flyttande, p. pr.) – ipf. ind. sg. flö(ö)t Bar. 1: 20 (Bib. 1541) osv. flött KyrkohÅ 1902, MoA s. 77 (1596). flott HYLTÉNCAVALLIUS Vär.1: 449 (i handl. fr. 1618). – ipf. ind. pl. flöto Monarchsp. DRYSELIUS 160 (1691: flöte) osv. fluto Psalt. 105] 5 41 (Bib. 1541), HEINRICH (1814). flutte PolitVis. 220 (c. 1602). floto Psalt. 78] 5 16 (Bib. 1541). -sup. flutit JMATTHIÆ 1] 5 48 (1658) osv. flytit SCHILLER SvSpr. 110 (1855), Finlsv. BERGROTH 44 (1917; klandrat ss. ovårdad finlandism). – p. pf. fluten HA 6: 142 (1592: flutne, pl.) osv. flutten RP 6: 158 (1636: förfluttne, sg. best.), HIÄRNE 1Hdskr. 11 (c. 1715: sammanfluttne, pl.). flot(h)en Jes.48: 1 (Bib. 1541: flotne, pl.), BtFinlH 2: 193 (1567). flyten Klag. TEITT 119 (1556: flytit, m.), SvSpr. SCHILLER 199 (1859; angivet ss. förekommande i dagligt tal). flut(t)it, p. pf. n. Os. SCHRODERUS III. 2: 364 (1635), SPEGEL GV 87 (1685). Jfr LUNDBERG AStVbalkl. 59, 62)
[fsv. flyta, sv. dial. flyta, motsv. d. flyde, isl. fljóta, fsax. fliotan, fht. fliozzan (t. fliessen), feng. flēotan (eng. fleet); av en rot plud, som förekommer bl. a. i lett. pludēt, flyta (i bet. I 1), lit. plústu, bliva flott; besläktat med FLO,
sbst.², samt FLOD, sbst.³; jfr FLOTT sbst.¹~², FLOTT, adj.¹~², FLOTTA, sbst.¹~² FLOTTA, v.¹~², FLOTTE, sbst.¹~², FLYTA, v.², FLYTTA, v.¹, FLÖT, sbst.³, FLÖT, adj., FLÖTA, sbst., FLÖTA, v. ²~⁴, FLÖTE sbst.¹~² m. fl.]

More information and the source for the information: SAOB


flyta

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

äv., om is: bli porös, torr o. vit före issmältningen. ; särsk.: dyka upp i minnet
  • ja ⱸ riktⱸt ⱺ:v me: ⱸ nu minʼ ⱸ fḷy:tär filʼ ⱺpp (Houtskär)
bildl
  • han vill fḷy:t öveṣṭ (:vara den främste) (Petalax)
flyta (på vattnet el. annan vätska); flytande driva på vattnet; om båt: flyta utan att taga botten (på grunt vatten)
  • hijⱸ fḷy:itär vi nɷ: i la:nd (Bergö)
  • troɷ(r) ni vi fḷy:tär jønom hⱸdⱸ så:ndⱸ? (Björköby)
  • ⱸ ha fḷɷtti ta:n annarṣ (Hitis)
  • hⱸ va sⱺ grⱺnʼt dⱺ sⱺ tom iŋga fḷø:t (Houtskär)
  • toḷⱸ som ha:d fḷytø ⱸ la:nd (Houtskär)
  • hanʼ hä:r bå:tinʼ fḷi:tär hökt po vattnä (Kumlinge)

Se mer