Swedish: finna

Swedish verb 'finna' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: finna
Supine: funnit
Gerund: finnande

Indicative

Present

jag finner
du  finner
han finner
vi  finner
ni  finner
de  finner

Perfect

jag har funnit
du  har funnit
han har funnit
vi  har funnit
ni  har funnit
de  har funnit

Past

jag fann
du  fann
han fann
vi  fann
ni  fann
de  fann

Pluperfect

jag hade funnit
du  hade funnit
han hade funnit
vi  hade funnit
ni  hade funnit
de  hade funnit

Future

jag skall finna
du  skall finna
han skall finna
vi  skall finna
ni  skall finna
de  skall finna

Future perfect

jag skall ha funnit
du  skall ha funnit
han skall ha funnit
vi  skall ha funnit
ni  skall ha funnit
de  skall ha funnit

Conjunctive

Present

jag må finna
du  må finna
han må finna
vi  må finna
ni  må finna
de  må finna

Present

jag må ha funnit
du  må ha funnit
han må ha funnit
vi  må ha funnit
ni  må ha funnit
de  må ha funnit

Past

jag skulle finna
du  skulle finna
han skulle finna
vi  skulle finna
ni  skulle finna
de  skulle finna

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle finna
du  skulle finna
han skulle finna
vi  skulle finna
ni  skulle finna
de  skulle finna

Perfect

jag skulle ha funnit
du  skulle ha funnit
han skulle ha funnit
vi  skulle ha funnit
ni  skulle ha funnit
de  skulle ha funnit

Imperative


du  finn

vi  Låt oss finna
ni  finn

Etymology

Translations

Swedish verb "finna"

Decide that

Determine, judge

Encounter

Encounter, locate, discover

Point out

6 translations found.

finna

FINNA fin³a² v. -er fin⁴er (pass. -es ³², l. finns fin⁴s), fann fan⁴ fun³ɯ² funnit fun³it², funnen fun³en², o. FINNAS, v. dep. (se 9)-es l. finns, fanns, funnos, funnits. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, LIND1: 715 (1749)), -ING (†, REENHIELM OTryggv. 6 (1691), THORILD 2: 293 (c. 1790)); -ARE; jfr FYND ( inf. pass. o. dep. finnas RA 2: 62 (1562) osv. ffindz GR 1: 119 (1523). pr. sg. akt. finner GR 1: 24 (1523) osv. find(h)er
[fsv. finder]
Visb 1: 108 (c. 1620), Bref EKEBLAD 1: 143 (1652; rättat efter hskr.). pr. sg. pass. o. dep. finnes GR 1: 154 (1523: fynnes) osv. finns (fins)
[fsv. fins]
GR 1: 52 (1523), SCHRODZRUS Liv. 788 (1626), ADLERBETH Skald.1: 111 (1797) osv. findz
[fsv. findz]
GR 1: 60 (1523), Bunyan LAGERSTRÖM 2: 25 (1727); fintz GR 24: 412 (1554); finz Holof. 36 (c. 1580). ipf. sg. akt. fann (fan)
[fsv. fan]
Mat.26: 40 (NT 1528) osv. fant (fandt)
[fsv. fant]
PolitVis. 230 (1612), LJBODÆLIUS hos ARVIDI A 5 b (1651), Resa BJÖRNSTÅHL 1: 309 (1771), JVSCHOTING (1838) i För hundra år sen 5, 10. ipf. sg. pass. o. dep. fanns (fans) GR 1: 23 (1521) osv. fants (fantz)
[fsv. fantzs]
Rom.7: 10 (NT 1526), Bref CARL XII 92 (1708), FLORMAN Anat.2: 422 (1830); fandz Mat. 1: 18 (NT 1526), TEGEL G 12: 150 (1622); fandtz G1 SVART 124 (1561). fanndtes BtFinlH 4: 359 (1568). ipf. pl. ind. o. ipf. konj. funno(s), funne(s) osv.
[fsv. funno]
GR 1: 155 (1523: fwnnom) osv. fonnes JSWEDBERG (1692) i KyrkohÅ 1901, s. 237, SabbRo DENS. 78 (1705, 1710). p. pf. sg. obest. o. sup. funnen, funnit
[fsv. funnin, fonnin]
GR 2: 20 (1525) osv. befynditt GR 9: 46 (1534). p. pf. sg. best. o. pl. funne, -a Bellm. LJUNGGREN 134 (1867) osv.; fundne, -a 1Kor.15: 15 (NT 1526), 2Kon. 22: 9 (Bib. 1541), Landcr. HUMBLA 406 (1740), Norige PALMBLAD 8 (1846)) (fynn- GR 1: 154 (1523), Därs. 6: 355 (1529). ffijnBtFinlH3: 50 (1535). findas Kr. BRAHE 21 (c. 1585))
[fsv. finna, motsv. d. finde, isl. finna, got. fiþan, fsax. fīhan, findan, holl. vinden, fht. findan, t. finden, feng. findan, eng. find, ävensom fir. étaim (av pent-), jag finner; möjl. nasalerad form av roten i lat. petere, söka, (efter)sträva, m. fl. ord (jfr PETITION, PÄNNA). Jfr FUND, FYND. – Ur finns, fanns äro fintz, fantz ntvecklade; sistnämnda form kan hava bidragit till uppkomsten av fant, som dock väl väsentligen beror på inflytande från bant, ä. ipf. till BINDA,
v. (jfr hant till HINNA v.,). I pr. sg. akt. är find(h)er den gamla ljudlagsenligt utvecklade formen, finner påvärkad av inf.; funden är sannol. (åtm. väsentligen) ursprnnglig växelform till funnen (fr isl. fundinn vid sidan av funnin)] Översikt av betydelserna.

More information and the source for the information: SAOB


finna

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

få tag på el. leta reda på (ngt). ; i förb. med på, ds
  • gåbbn ha fonni på: andär tjärngar såm va li:ka to:kåga såm hansis (Degerby)
i förb. med ihop: sätta ihop, dikta samman (ngt)
  • ja ve:t it vemm såm ha fonni iho:p in tåkån räglå (Snappertuna)
uttänka el. hitta på (ngt); i konstr. med prep. på
  • men så fann ja fol på rå:d (Replot)
i förb. med ut, ds
  • ja ha fonni iut vⱸmm ⱸ va (Björköby)
  • ja ⱸ iŋga stond tⱸ finʼnʼ u:t ä (Houtskär)
komma underfund med (ngt)
  • han fant tå en va narragär (:att han hade blivit lurad) (Dragsfjärd)
  • så skåda on nedär i tje:non (:smörkärnan) å fann he smöre ha fastna på båttnin (Replot)

Se mer