Swedish: förhålla

Swedish verb 'förhålla' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: förhålla
Supine: förhållit
Gerund: förhållande

Indicative

Present

jag förhåller
du  förhåller
han förhåller
vi  förhåller
ni  förhåller
de  förhåller

Perfect

jag har förhållit
du  har förhållit
han har förhållit
vi  har förhållit
ni  har förhållit
de  har förhållit

Past

jag förhöll
du  förhöll
han förhöll
vi  förhöll
ni  förhöll
de  förhöll

Pluperfect

jag hade förhållit
du  hade förhållit
han hade förhållit
vi  hade förhållit
ni  hade förhållit
de  hade förhållit

Future

jag skall förhålla
du  skall förhålla
han skall förhålla
vi  skall förhålla
ni  skall förhålla
de  skall förhålla

Future perfect

jag skall ha förhållit
du  skall ha förhållit
han skall ha förhållit
vi  skall ha förhållit
ni  skall ha förhållit
de  skall ha förhållit

Conjunctive

Present

jag må förhålla
du  må förhålla
han må förhålla
vi  må förhålla
ni  må förhålla
de  må förhålla

Present

jag må ha förhållit
du  må ha förhållit
han må ha förhållit
vi  må ha förhållit
ni  må ha förhållit
de  må ha förhållit

Past

jag skulle förhålla
du  skulle förhålla
han skulle förhålla
vi  skulle förhålla
ni  skulle förhålla
de  skulle förhålla

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle förhålla
du  skulle förhålla
han skulle förhålla
vi  skulle förhålla
ni  skulle förhålla
de  skulle förhålla

Perfect

jag skulle ha förhållit
du  skulle ha förhållit
han skulle ha förhållit
vi  skulle ha förhållit
ni  skulle ha förhållit
de  skulle ha förhållit

Imperative


du  förhåll

vi  Låt oss förhålla
ni  förhåll

Etymology

förhålla

FÖRHÅLLA förhol⁴a l. fœr-, i Sveal. äv. ⁰³² (förhå'lla MESTE; förhå`lla DALIN), v.² -håller, -höll, -hållit, -hållen; se för övr. HÅLLA. vbalsbst. -AN ((†), HSH 3: 193 (1641)), -ANDE (se d. o.), -ELSE ((†), GR 1: 164 (1523), GbgMag. 1759, s. 383), -NING (numera bl. i bet. 6 a, c samt ss. första led i ssgr i bet. c α, STIERMAN Com. 1: 990 1630; i bet. 5), Dövst. BERGQVIST 36 1907; i bet. 6 c)); -ARE ((†), SERENIUS Ppp 2 b (1734)); jfr FÖR-HÅLL, sbst.³
[fsv. forhalda, liksom d. forholde efter mnt. vorholden motsv. t. verhalten; till FÖR- II 1 i. Anm. Ordet har i sin betydelseutveckling påvärkats av t. verhalten. jfr FÖRE-HÅLLA v.²,]

More information and the source for the information: SAOB