Swedish, all forms: förbjuda

Swedish, all forms verb 'förbjuda' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: förbjuda
Supine: förbjudit
Gerund: förbjudande

Indicative

Present

jagförbjuder
duförbjuder
han;honförbjuder
viförbjuder
niförbjuder
deförbjuder

Perfect

jaghar förbjudit
duhar förbjudit
han;honhar förbjudit
vihar förbjudit
nihar förbjudit
dehar förbjudit

Past

jagförbjöd
duförbjöd
han;honförbjöd
viförbjöd
niförbjöd
deförbjöd

Pluperfect

jaghade förbjudit
duhade förbjudit
han;honhade förbjudit
vihade förbjudit
nihade förbjudit
dehade förbjudit

Future

jagskall förbjuda
duskall förbjuda
han;honskall förbjuda
viskall förbjuda
niskall förbjuda
deskall förbjuda

Future perfect

jagskall ha förbjudit
duskall ha förbjudit
han;honskall ha förbjudit
viskall ha förbjudit
niskall ha förbjudit
deskall ha förbjudit

Conjunctive

Present

jagmå förbjuda
dumå förbjuda
han;honmå förbjuda
vimå förbjuda
nimå förbjuda
demå förbjuda

Present

jagmå ha förbjudit
dumå ha förbjudit
han;honmå ha förbjudit
vimå ha förbjudit
nimå ha förbjudit
demå ha förbjudit

Past

jagskulle förbjuda
duskulle förbjuda
han;honskulle förbjuda
viskulle förbjuda
niskulle förbjuda
deskulle förbjuda

Pluperfect

jagskulle ha förbjudit
duskulle ha förbjudit
han;honskulle ha förbjudit
viskulle ha förbjudit
niskulle ha förbjudit
deskulle ha förbjudit

Conditional

Present

jagskulle förbjuda
duskulle förbjuda
han;honskulle förbjuda
viskulle förbjuda
niskulle förbjuda
deskulle förbjuda

Perfect

jagskulle ha förbjudit
duskulle ha förbjudit
han;honskulle ha förbjudit
viskulle ha förbjudit
niskulle ha förbjudit
deskulle ha förbjudit

Imperative

duförbjud
viLåt oss förbjuda
niförbjud

Etymology

Additional Information

förbjuda
inte tillåta, vägra
[A förbjuder B att + INF]

Engelsk översättning
forbid

Exempel

det är förbjudet att röka här---smoking is forbidden here

förbjuda

FÖRBJUDA förbjω⁴da l. fær-, i Sveal. äv. ⁰³² (Förbju'da WESTE; förbjùda DALIN), v. -bjuder, -bjöd, -bjödo, -bjudit, -bjuden l. (numera bl. arkaiserande, särsk. i 1 d β) -buden; se för övr. BJUDA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, LIND 1: 1589 (1749)), -NING (†, Linc. (1640), EKBLAD 85 (1764)); -ARE (tillf., VERELIUS 75 (1681), JGOXENSTIERNA 4: 321 (1815)); jfr FÖRBUD, sbst.³
[fsv. förbiuþa, motsv. d. forbyde, isl. fyrirbjóða, got. faürbiudan, mnt. vorbeden, feng. forbĕodan (eng. forbid), fht. firbiotan (t. verbieten). Ordet är, trots sin tidiga förekomst i sv., väl snarast inlånat från mnt. Jfr FÖR- II 1 a μ]

More information and the source for the information: SAOB


förbjuda

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

pt. ptc. i neutr. , , förbjuda
  • män dⱸ va: förbju:dⱸ (att gå dit) (Jomala)
  • it ⱸ hⱸ fybɷdit (Munsala)
  • dåktårn a förbjodi on att it on sko få sima (Snappertuna)
  • han förbjø:d ⱸn han int sku få: sⱸij för injin (Strömfors)