Swedish: driva

Swedish verb 'driva' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: driva
Supine: drivit
Gerund: drivande

Indicative

Present

jag driver
du  driver
han driver
vi  driver
ni  driver
de  driver

Perfect

jag har drivit
du  har drivit
han har drivit
vi  har drivit
ni  har drivit
de  har drivit

Past

jag drev
du  drev
han drev
vi  drev
ni  drev
de  drev

Pluperfect

jag hade drivit
du  hade drivit
han hade drivit
vi  hade drivit
ni  hade drivit
de  hade drivit

Future

jag skall driva
du  skall driva
han skall driva
vi  skall driva
ni  skall driva
de  skall driva

Future perfect

jag skall ha drivit
du  skall ha drivit
han skall ha drivit
vi  skall ha drivit
ni  skall ha drivit
de  skall ha drivit

Conjunctive

Present

jag må driva
du  må driva
han må driva
vi  må driva
ni  må driva
de  må driva

Present

jag må ha drivit
du  må ha drivit
han må ha drivit
vi  må ha drivit
ni  må ha drivit
de  må ha drivit

Past

jag skulle driva
du  skulle driva
han skulle driva
vi  skulle driva
ni  skulle driva
de  skulle driva

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle driva
du  skulle driva
han skulle driva
vi  skulle driva
ni  skulle driva
de  skulle driva

Perfect

jag skulle ha drivit
du  skulle ha drivit
han skulle ha drivit
vi  skulle ha drivit
ni  skulle ha drivit
de  skulle ha drivit

Imperative


du  driv

vi  Låt oss driva
ni  driv

Etymology

Translations

Swedish verb "driva"

Cause a mechanism to operate

Cause to become

Cause to work

Compel (to do something)

Herd (animals) in a particular direction

Move something by hitting it with great force

To motivate

8 translations found.

driva

DRIFVA DRIVA dri³va², v.², pr. ind. drifver dri⁴ver; pr. ind. sg. pass. drifvas l. drifs; imper. drif dri⁴v; ipf. ind. sg. dref dre⁴v, pl. drefvo, sup. drifvit: p. pf. drifven, best. o. pl. drifna, -na. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, P. J. GOTHUS Os. 2 1603; i bet. 32 d), Syll. WOLLIMHAUS 1649; under jactatio)), DRIFKING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ERSKA (i ssgn LÖSDRIFVERSKA); jfr DREF, DRIF, DRIFT, äfvensom DRIFVA, sbst.¹, -DRIFVA, sbst² ( inf. d'livs (drjf-, drijf-, driff-, driiff-, drieff-; -ua, -wa; drif(f)va) Mat. 10: 1 (NT 1526) osv. dryfÄARäfst 155 (1596), VDAkt. 1690, nr 370. – Anm. Afvikande stafningar af i- o. v.-ljudet angifvas icke vid följande former: pr. ind. sg. drifver Mat. 8: 31 (NT 1526) osv. drifvar VDAkt. 1693, nr 270. pr. ind. sg. pass. drifvas GR 1: 203 (1524), Luk. 7: 24 (NT 1526) osv. drifs (-fz) Mat. 11: 7 (NT 1526) osv. ipf. ind. pl. drefvo (-va) Mat. 21: 39 (Bib. 1541) osv. drifvo (-ve) Luk. 4: 29 (Nr 1528), Lagförsl. 86 (c. 1809). sup. drifvit (-ith, -idt) GR 1: 36 (1522), Mat. 7: 22 (NT 1526) osv. drifvidh OxBr. 5: 378 (1625). drifvet GR 22: 388 (1551), G1 TEGEL 2: 201 (1622) m. S. drefvit 1Mack. 6: 12 (Bib. 1541: bedreffuit), VRP 1706, s. 63. drefvet GR 17: 469 (1545), HT 1910, s. 279 (i handl. fr. 1592). p. pf. drifven Luk. 8: 29 (NT 1528) osv. drifvin Luk. 11: 14 (NT 1526: vthdreffuit), BtFinlH 2: 366 (1678). drefven RA 3: 56 (1593), SynodA 1: 549 (1780). p. pf. n. drifvet WRANGEL- TessPal. 36 (i handl. fr. 1735) osv. drifvit O. PETRI (1525) i SthmTb. 1: 58, KELLGREN 1: 60 (1788). drefvet A. OXENSTIERNA 1: 466 (1633), Sedel. BOËTHIUS 35 (1807). dretvit BtFinlH 4: 6 (1561). p. pf. best. o. pl. drifne (-na) Jer. 40: 12 (Bib. 1541: fördriffne) osv. drefne (-na) 3Mos. 21: 14 (Bib. 1541: bortdreffna), Hågk. ÖDMANN 19 (1801))
[fsv. driva (dryffua), motsv. d. drive, isl. drifa, got. dreiban, fsax. driban, nt. driwen, holl. drijven, eng. drive, t. treiben. Ordets etymologi är dunkel]
Öfversikt af betydelserna. A) förmå ngn altsig ngnstädes hän, köra, fösa, leda, styra, dirigera; intr.: marschera.

More information and the source for the information: SAOB


driva

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

fösa, köra, mota (kor o.d.)
  • tom ko:m dri:van(d) mⱸ bɷ:skapinʼ (Houtskär)
  • kade dri:vär (Lappträsk)
om snö: hopa sig i drivor. ; impers.: hopa sig drivor av snö
  • hⱸ a dri:va grömt i natt (Korsnäs)
om häst, nötkreatur: gå i skritt
  • nɷ: drⱸiv dom (:oxarna) at it vild ka:rn kɷnn gå: nogo bⱸtär it (Bromarv)
  • som to fⱸ: dri:vär ti skɷ:ji (:som då kor tågar till betesskogen med rask gång) (Esse)
  • han lät hästn gå: i dri:vand (Ingå)
  • inga tjö:rd han bara lät hästn dri:va (Ingå)
  • hⱸsti dri:vär bra: (Malax)
  • kɷddona dri:vär (Strömfors)
i passivkonstr. utan agent
  • om dom vɷḍḍ se:gäḷri:vna ⱸllär hu:r ä jikk tⱸll mⱸn i alʼlʼa falʼlʼ so vɷḍḍ ḍom dri:vna i ʃönn o komm ti Gottland (Kumlinge)

Se mer