Swedish, all forms: dölja

Swedish, all forms verb 'dölja' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: dölja
Supine: dolt
Gerund: döljande

Indicative

Present

jagdöljer
dudöljer
han;hondöljer
vidöljer
nidöljer
dedöljer

Perfect

jaghar dolt
duhar dolt
han;honhar dolt
vihar dolt
nihar dolt
dehar dolt

Past

jagdolde
dudolde
han;hondolde
vidolde
nidolde
dedolde

Pluperfect

jaghade dolt
duhade dolt
han;honhade dolt
vihade dolt
nihade dolt
dehade dolt

Future

jagskall dölja
duskall dölja
han;honskall dölja
viskall dölja
niskall dölja
deskall dölja

Future perfect

jagskall ha dolt
duskall ha dolt
han;honskall ha dolt
viskall ha dolt
niskall ha dolt
deskall ha dolt

Conjunctive

Present

jagmå dölja
dumå dölja
han;honmå dölja
vimå dölja
nimå dölja
demå dölja

Present

jagmå ha dolt
dumå ha dolt
han;honmå ha dolt
vimå ha dolt
nimå ha dolt
demå ha dolt

Past

jagskulle dölja
duskulle dölja
han;honskulle dölja
viskulle dölja
niskulle dölja
deskulle dölja

Pluperfect

jagskulle ha dolt
duskulle ha dolt
han;honskulle ha dolt
viskulle ha dolt
niskulle ha dolt
deskulle ha dolt

Conditional

Present

jagskulle dölja
duskulle dölja
han;honskulle dölja
viskulle dölja
niskulle dölja
deskulle dölja

Perfect

jagskulle ha dolt
duskulle ha dolt
han;honskulle ha dolt
viskulle ha dolt
niskulle ha dolt
deskulle ha dolt

Imperative

dudölj
viLåt oss dölja
nidölj

Verbs conjugated like dölja

besmörja, dölja, fördölja, förspörja, smörja, spörja,

Etymology

Additional Information

dölja
gömma, täcka (över)
[A döljer x (för B); A döljer att+SATS]

Engelsk översättning
conceal, hide

Exempel

dölja en gäspning---conceal a yawn
det kan inte längre döljas att det finns stora motsättningar mellan parterna---the severity of the disagreement between the parties can no longer be concealed

dölja

DÖLJA döl³ja², v. -er döl⁴jer (imper. sg. dölj döl⁴j), dolde då³lde², sällan dol³de², dolt, dold -å⁴l-, sällan -ol⁴-, stundom (hvard.) döljde, döljt, döljd. vbalsbst. -ANDE, -ELSE ((†), LIND 1749; under borg)); jfr DOLD DÖLD, sbst., DÖLJAN, DÖLJARE, DÖLSKA, DÖLSKAS. ( inf. o. pl. pres. ind. dylia GR 4:292 (1527: vndandylia). dölja (döl(l)ia, dölija osv.) GR 1:94 (1523). osv. dölgia Gr. TIÄLLMANN 108 (1696). pr. ind. sg. döl O PETRI 1 Post. 138 a (1528), LYBECKER 136 (c. 1715), dööl (dööll) GR 1:194 (1524), Tidfördrijf A 4 a (c. 1690). döll GR 7:392 (1531: vndan döll), Visb. 1:240 (c. 1620). döljer (-i-) 1 Sam. 3:17 (Bib. 1541) osv. döljier Gr. TIÄLLMANN 108 (1696). imper. sg. döl Jes. 26: 20 (Bib. 1541: fördöl), Theatr. FERNANDER 418 (1695). döll 1 Sam. 3.17 (Bib. 1541), Visb. 1:240 (c. 1620). dölg BLACK Es. P 6 b (1663), ÅGREN Gellert 62 (1757: fördölg). dölj Kotzebue Cora EURÉN 85 (1794) osv. ipf. sg. dulde BtFinlH 2:160 (1561). dold(h)e Joh. 12:36 (NT 1526) osv.; rimmande med ord med kort vok.: Rimlex. MANDERSTRÖM 278 (1779). dålde Herv. VERELIUS 142 (1672), Hist. DALIN 2:384 (1750). dölde ROSENHANE Wen. 52 (c. 1650, 1680), Cat. SWEDBERG 99 (1709). dölgde RP 6:123 (1636), EURÉN Kotzebue Cora 96 (1794). döljde GYLLENBORG 3:27 (1774) osv. sup. dult GR 11:103 (1536: fordult), Kr. BRAHE 49 (c. 1585: fördult). dolt mat. 11: 25 (NT 1526) osv. dålt JOHANSSON Nroaskog 2.307 (i handl. fr. 1648: wnnedålt). dolgt Bref BARK 2.169 (1707). dylth GR 4.91 (1527: fordylth). dölt GR 10:270 (1535), Cat. SWEDBERG 69 (1709). dölgt VDAkt. 1699, nr 236, 1 Hist. LAGERBRING 1:103 (1769). döljt Ant. RHYZELIUS 14 (c. 1750) osv. p. pf. duld GR 4:112 (1527: dulth, n. sg.), BtÅboH I. 7:9 (1635. dult, n. sg.). dold Rom. 2: 29 (NT 1526) osv.; rimmande med ord med kort vok.: LYBECKER 8 (c. 1715), Rimlex. MANDERSTRÖM 278 (1779), RUNEBERG 4:30 (1857). dåld Suml. BUREUS 84 (c. 1600: fördålde), Darius BÖRK 1106 (1688). dolgd ARVIDI 26 (1651. fördolgt, n. sg.), VERELIUS 41 (1681: vndandolgt, n. sg.). dyld SVART Gensv. I 5 b (1558: fördylt, n. sg.). döld Mat. 13: 44 (NT 1526: fördöld), Atl. RUDBECK 2.442 (1689). dölgd GRUBB 49 (1665), VetAH 1806, s. 264. döljd JG OXENSTIERNA 2:209 (1772) osv. – jfr DOLD)
[fsv. dylia (vanl. i bet.: neka till en beskyllning); jfr d. dølge, nor. dial. o. sil. dylja; af stammen dul- (jfr DOLL, DÅLMÅNS), i afljudsförhållande till DVALA o. med grundbet.: bringa i dvala, bedöfva, förvirra, föra bakom ljuset, hvaraf: hemlighålla. – Skrifningarna med g(h)(i) torde bero på inflytande från ord som fölghia (dvs. FÖLJA, med ursprungligt gh) m. fl., i hvilka fsv. ghi resp. gh efter l utvecklats till j-ljud]
jfr BORT-, FÖR-, UNDAN-DÖLJA.
[DÖLJA 1]
1) (i sht i skriftspr.)
hålla l. låta förblifva hemlig l. okänd, förhemliga, göra hemlighet af, förtiga, fördölja, i förb. med negation i sht förr ofta ss. omskrifning för: öppet tala om, yppa, nästan alltid med (mer l. mindre) abstrakt obj. (jfr dock a); ofta i förb. dölja (ngt) för ngn i sht förr stundom dölja ngn (ngt); förr ngn gg i förb. dölja om ngt (för ngn). Åtskilliga sannol. urspr. hithörande språkrpof te sig för modern uppfattning ss. bildl. anv. af
[DÖLJA 3]
3)
Dölja sitt uppstå, sin mening, sina afsikter, sitt missnöje, en anförtrodd hemlighet, sanningen, sitt namn, sina fel, ett brott. Mat.11.25 (NT 1526) Thu säg thet mig och döll thet eÿ, / huat är tin sorg och plågha. Visb. 1.240 (c. 1620). doch hölt Herr Iacob (De la Gardie) länge dölgdt om Kon. May:tz (Karl IX:s) dödh. WIDEKINDI KrigsH 391 (1671). Frithiof sjelf kan ej sig dölja / att han döden har ombord. TEGNÉR (WB) 5:74 (1825). den vördnadsbjudande storheten af en karaktär, som har intet att dölja. L PPAULSON i 4 Gbg VSH 2.62 (1897). – särsk.

More information and the source for the information: SAOB