Swedish: brista

Swedish verb 'brista' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: brista
Supine: brustit
Gerund: bristande

Indicative

Present

jag brister
du  brister
han brister
vi  brister
ni  brister
de  brister

Perfect

jag har brustit
du  har brustit
han har brustit
vi  har brustit
ni  har brustit
de  har brustit

Past

jag brast
du  brast
han brast
vi  brast
ni  brast
de  brast

Pluperfect

jag hade brustit
du  hade brustit
han hade brustit
vi  hade brustit
ni  hade brustit
de  hade brustit

Future

jag skall brista
du  skall brista
han skall brista
vi  skall brista
ni  skall brista
de  skall brista

Future perfect

jag skall ha brustit
du  skall ha brustit
han skall ha brustit
vi  skall ha brustit
ni  skall ha brustit
de  skall ha brustit

Conjunctive

Present

jag må brista
du  må brista
han må brista
vi  må brista
ni  må brista
de  må brista

Present

jag må ha brustit
du  må ha brustit
han må ha brustit
vi  må ha brustit
ni  må ha brustit
de  må ha brustit

Past

jag skulle brista
du  skulle brista
han skulle brista
vi  skulle brista
ni  skulle brista
de  skulle brista

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle brista
du  skulle brista
han skulle brista
vi  skulle brista
ni  skulle brista
de  skulle brista

Perfect

jag skulle ha brustit
du  skulle ha brustit
han skulle ha brustit
vi  skulle ha brustit
ni  skulle ha brustit
de  skulle ha brustit

Imperative


du  brist

vi  Låt oss brista
ni  brist

Etymology

Translations

Swedish verb "brista"

To break from internal pressure

1 translations found.

brista

BRISTA bris³ta², v. -er bris⁴ter (imper. sg. brist bris⁴t), brast bras⁴t, brusto brus³tω², brustit brus³tit², brusten brus³ten². vbalsbst. -ANDE (i bet. I), -NING (i bet. I); jfr BRIST sbst.¹ ( brijsta GR 25: 476 (1555), Sleid. SCHRODERUS 56 (1610). bresta Visb. 1: 111 (c. 1620). – pr. ind. sg. bristar RebNat. SWEDENBORG 1: 284 (1718). – ipf. bristade HernösDP 1694, s. 181, HFinlÖ 1: 163 (1710: uthbristade). briste Liv. SCHRODERUS 331 (1626), KyrkohÅ 1910, s. 159. – ipf. pl. broste WIDEKINDI KrigsH 205 (1671). – sup. brist SVART Gensv. I 1 b (1558))
[fsv. brista, bræsta, motsv. d. briste, ä. d. breste, isl. bresta, fsax. o. fht. bresten (t. bersten), feng. bersan (eng. burst); besläktadt med BRASA, BRASKA]

More information and the source for the information: SAOB


brista

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

gå itu, gå av, bräckas, brytas
  • ⱸ brast ⱸ stoɷt fḷaŋk iu:r i:sstadⱸn (:iskanten) (Björköby)
  • u:tanför Skallholman so brast bⱺkse:rṇ (:bogserlinan) (Borgå)
  • han brast noɷ, trå:din (Kvevlax)
i förb. med av: gå av, slitas el. brytas itu
  • förb´anna brast int ⱸ å: å:tär (Tenala)
i förb. med sönder: gå sönder, slitas el. brytas sönder
  • hⱸ brⱸstär sondär (Bergö)
– i förb. med i: uppstå spricka el. reva
  • ⱸ brⱸst (:brast) i: na litⱸ i skaftⱸ (Korsnäs)
i förb. med ihop, om människor o. djur (t.ex. hundar) som etablerar slagsmål: ryka ihop, rusa på varandra, börja slåss
  • å hondan brast iho:p (Pörtom)
saknas, fattas. ; i förb. med av i sma bet
  • hⱸ bristär å: fö mⱸ tɷbak nɷ (Vörå)

Se mer