Swedish: brinna

Swedish verb 'brinna' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: brinna
Supine: brunnit
Gerund: brinnande

Indicative

Present

jag brinner
du  brinner
han brinner
vi  brinner
ni  brinner
de  brinner

Perfect

jag har brunnit
du  har brunnit
han har brunnit
vi  har brunnit
ni  har brunnit
de  har brunnit

Past

jag brann
du  brann
han brann
vi  brann
ni  brann
de  brann

Pluperfect

jag hade brunnit
du  hade brunnit
han hade brunnit
vi  hade brunnit
ni  hade brunnit
de  hade brunnit

Future

jag skall brinna
du  skall brinna
han skall brinna
vi  skall brinna
ni  skall brinna
de  skall brinna

Future perfect

jag skall ha brunnit
du  skall ha brunnit
han skall ha brunnit
vi  skall ha brunnit
ni  skall ha brunnit
de  skall ha brunnit

Conjunctive

Present

jag må brinna
du  må brinna
han må brinna
vi  må brinna
ni  må brinna
de  må brinna

Present

jag må ha brunnit
du  må ha brunnit
han må ha brunnit
vi  må ha brunnit
ni  må ha brunnit
de  må ha brunnit

Past

jag skulle brinna
du  skulle brinna
han skulle brinna
vi  skulle brinna
ni  skulle brinna
de  skulle brinna

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle brinna
du  skulle brinna
han skulle brinna
vi  skulle brinna
ni  skulle brinna
de  skulle brinna

Perfect

jag skulle ha brunnit
du  skulle ha brunnit
han skulle ha brunnit
vi  skulle ha brunnit
ni  skulle ha brunnit
de  skulle ha brunnit

Imperative


du  brinn

vi  Låt oss brinna
ni  brinn

Etymology

Translations

Swedish verb "brinna"

Be consumed by fire

Feel hot

To be on fire

3 translations found.

brinna

BRINNA brin³a², v. -er brin⁴er, brann bran⁴, brunno brun³ω², brunnit brun³it², brunnen brun³en². vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†), DÄHNERT 29 (1746: upbrinnelse)), -ING ((†) utom i ssgn BRINNINGS-TID, Ind. WOLLIMHAUS (1652), NORDFORSS 1805; under brinna: Uppbrinning)); jfr BRAND ( brijnna Ps. 1536, s. 94. – pr. sg. brinder GR 14: 157 (1542), SKOGEKIÄR BÄRGBO Ven. 100 (c. 1650). – ipf. sg. brand KKD 3: 151 (1711))
[fsv. brinna, motsv. fd. brinne, isl. brinna, got., fsax. o. fht. brinnan, feng. beornan (eng. burn). – jfr BRUNST, BRÅNAD, BRÄNNA]

More information and the source for the information: SAOB


brinna

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

i förb. med ner el. upp: brinna till grunden, brinna fullständigt. ; i förb. med ut: brinna ned (o. slockna). : i förb. med vid, om mat o.d.: brännas vid, bli vidbränd
  • grøitn brindⱸr ve:r (Jeppo)
särsk., om mat i gryta el. stekpanna
  • brinn i båttne (Esbo)
stå i brand, stå i låga; låga, flamma, glöda
  • hɷ könɷ (:kana, spån) som ni ta(r) lø:s på sɷnnda:n so brindär är på ø:gɷna to ni dø:r (Esse)
  • ⱸ tindrar o brindär (:brinner långsamt o. svagt) (Korsholm)
  • Kɷlʼlʼ-Hilda på:stå:r at ä brinʼdär ḍra:ke:ld po Ju:gaṣhoḷm (Kumlinge)
  • ⱸ brann löupie:ldi i gambä(ḷ)fø:nɷ (:löpeld i fjolårsgräset) (Malax)
  • få:r ⱸt int a ti brinn? (Närpes)

Se mer