Swedish, all forms: bortgå

Swedish, all forms verb 'bortgå' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: bortgå
Supine: bortgått
Gerund: bortgående

Indicative

Present

jagbortgår
dubortgår
han;honbortgår
vibortgår
nibortgår
debortgår

Perfect

jaghar bortgått
duhar bortgått
han;honhar bortgått
vihar bortgått
nihar bortgått
dehar bortgått

Past

jagbortgick
dubortgick
han;honbortgick
vibortgick
nibortgick
debortgick

Pluperfect

jaghade bortgått
duhade bortgått
han;honhade bortgått
vihade bortgått
nihade bortgått
dehade bortgått

Future

jagskall bortgå
duskall bortgå
han;honskall bortgå
viskall bortgå
niskall bortgå
deskall bortgå

Future perfect

jagskall ha bortgått
duskall ha bortgått
han;honskall ha bortgått
viskall ha bortgått
niskall ha bortgått
deskall ha bortgått

Conjunctive

Present

jagmå bortgå
dumå bortgå
han;honmå bortgå
vimå bortgå
nimå bortgå
demå bortgå

Present

jagmå ha bortgått
dumå ha bortgått
han;honmå ha bortgått
vimå ha bortgått
nimå ha bortgått
demå ha bortgått

Past

jagskulle bortgå
duskulle bortgå
han;honskulle bortgå
viskulle bortgå
niskulle bortgå
deskulle bortgå

Pluperfect

jagskulle ha bortgått
duskulle ha bortgått
han;honskulle ha bortgått
viskulle ha bortgått
niskulle ha bortgått
deskulle ha bortgått

Conditional

Present

jagskulle bortgå
duskulle bortgå
han;honskulle bortgå
viskulle bortgå
niskulle bortgå
deskulle bortgå

Perfect

jagskulle ha bortgått
duskulle ha bortgått
han;honskulle ha bortgått
viskulle ha bortgått
niskulle ha bortgått
deskulle ha bortgått

Imperative

dubortgå
viLåt oss bortgå
nibortgå

Etymology

Additional Information

bortgå

BORTGÅ bor³t~gå², v. -går, -gick:, -gingo, -gått, -gången; se för öfr. GÅ. vbalsbst. -GÅENDE; jfr BORTGÅNG.
[fsv. bortganga, bortga]
– jfr GÅ BORT samt anm. sp. 3992.

More information and the source for the information: SAOB