Swedish, all forms: bita

Swedish, all forms verb 'bita' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: bita
Supine: bitit
Gerund: bitande

Indicative

Present

jagbiter
dubiter
han;honbiter
vibiter
nibiter
debiter

Perfect

jaghar bitit
duhar bitit
han;honhar bitit
vihar bitit
nihar bitit
dehar bitit

Past

jagbet
dubet
han;honbet
vibet
nibet
debet

Pluperfect

jaghade bitit
duhade bitit
han;honhade bitit
vihade bitit
nihade bitit
dehade bitit

Future

jagskall bita
duskall bita
han;honskall bita
viskall bita
niskall bita
deskall bita

Future perfect

jagskall ha bitit
duskall ha bitit
han;honskall ha bitit
viskall ha bitit
niskall ha bitit
deskall ha bitit

Conjunctive

Present

jagmå bita
dumå bita
han;honmå bita
vimå bita
nimå bita
demå bita

Present

jagmå ha bitit
dumå ha bitit
han;honmå ha bitit
vimå ha bitit
nimå ha bitit
demå ha bitit

Past

jagskulle bita
duskulle bita
han;honskulle bita
viskulle bita
niskulle bita
deskulle bita

Pluperfect

jagskulle ha bitit
duskulle ha bitit
han;honskulle ha bitit
viskulle ha bitit
niskulle ha bitit
deskulle ha bitit

Conditional

Present

jagskulle bita
duskulle bita
han;honskulle bita
viskulle bita
niskulle bita
deskulle bita

Perfect

jagskulle ha bitit
duskulle ha bitit
han;honskulle ha bitit
viskulle ha bitit
niskulle ha bitit
deskulle ha bitit

Imperative

dubit
viLåt oss bita
nibit

Translations

Swedish verb "bita"

To attack with the teeth

To cut off a piece by clamping the teeth

To hold something by clamping one’s teeth

3 translations found.

Etymology

fsv. bīta = isl. bíta, da. bide, got. beitan, fsax. bîtan, flit. bîzzan (ty. beissen), ags. bítan (eng. bite), av ie. roteri bhid, varav sanskr. bhid, klyva, skära, o. lat. findere, perf. fīdi; jfr besk, bet 2, beta 1-4, bete 1-3, betsel, bett, bitt 1, bitter, båt m. fl. — Bita i gräset, stupa, dö, sannol. syftande på att dödligt sårade personer ofta i dödskampen bita omkring sig, Petreius 1615 osv.; med motsv. i bl. a. da. o. ty., jfr även eng. bite the ground osv., fra. mordre la poussière, lat. humum el. arenam ore mordere osv. — Härtill: bit, r., 1616; möjl. bildat av bita som klunk till klunka, sup till supa (Hesselman i o-y s. 54), jfr dock Wigforss S. Hall. folkm., s. 46 n. 3; motsv. no. bit, da. bid, lty. bît, väl knappast lån från det senare ordet.

Additional Information

bita
sätta tänderna i (för att äta, attackera etc)
[A biter B; A biter i/om etc x]

Engelsk översättning
bite

Stående uttryck

få något att bita i ("få en svår uppgift")---get sth. to get one's teeth into ("be given a difficult task")

bita

BITA bi³ta² (bi'ta WESTE), v. -er bi⁴ter (pass. -es ³² l. ⁴⁰ l. bits bi⁴ts, äfv., i sht hvard., bit⁴s, hvard. i Götal. stundom bis⁴), bet be⁴t, beto be³tω², bitit bi³tit², biten bi³ten²; o. BITAS (bi'tas WESTE), hvard. BITS bis⁴, äfv. bi⁴ts l. bit⁴s, v. dep.; pr. ind. sg. bits bi⁴ts l. bit⁴s l., i sht hvard., bis⁴, stundom bites (jfr Sv. rättstavn. TEGNÉR 42 (1887)), imper. sg. bits, ipf. bets be⁴ts, betos, sup. bitits. vbalsbst. BITANDE (se d. o.), BITELSE (†, MÅNSSON Åderlåt. 150 (1642)), BITNING; BITARE (se d. o.). ( inf. bitthe BtFH 2: 47 (1545); pr. sg. bitter Visb. 1: 72 (1579); p. pr. bittande ). 1890 suurbr. 16 (Medewij TRANÆUSinf. bythe Hist. handl. XIII. 1: 132 (1564); pr. ind. sg. byter PETRUS Beskr. 1: 94 (1815). – pr. ind. sg. pass. bijts Fred. STIERNHIELM 8 (1649). – pr. ind. sg. dep. bites Lefv. HORN 59 (c. 1657), C. ALSTRÖMER (1760) hos Bref LINNÉ I. 3: 17, NF 7: 23 (1883), Guit. FRÖDING 136 1891; i vers) m. fl. bits Mont-Louis Fr. spr. 278 (1799), ALMQVIST (1844), K. Brandt GEIJERSTAM 79 (1904) m. fl.; bijtz GRUBB 38 (1665). ipf. ind. sg. bieth BtFH 2: 152 (1560). bett BtFH 2: 158 (1561). – ipf. ind. pl. bito 4 Mos. 21: 6 (Bib. 1541), Apg. 7: 54 (Därs. ). bitto Upp. 16: 10 (Bib. 1541: sönderbitto), bitte KALFF H. Pedereson B 1 a (1644). bijte Herv. VERELIUS 67 (1672). botas (dep.) Atl. RUDBECK 2: 379 1689; möjl. konj), bete Monarchsp. DRYSELIUS 406 (1891: ihiälbete), beto NORDBERG K. XII 2: 442 (1740) osv. ipf. konj. sg. beeto Resa KIÖPING 90 (1667). sup. bitit L. PETRI Vigv. C 5 a (1598: inbitit), RA 2: 426 (1571: inbitidt), Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 3 (1654) osv. bittit Gl. Ter. 66 (c. 1555), GUSTAF II ADOLF 41 (c. 1820), L. P. GOTHUS Pest. 95 a (1623), Ångerm. domb. 16 juni 1638, fol. , m. fl. bijtit SCHRODERUS Osiander III. 2: 146 (1695), Åderlåt. MÅNSSON 102 (1642), GRUBB 138, 299 (1665) m. fl.; bijtedt CARL IX (1597) i Hist. bibl. 2: 331. betit Växiö domk. akt. 1653, nr 296, be(e)tet Åderlåt. MÅNSSON 27 (1642), N. Av. 6 nov. 1657, s. 2, Växiö domk. arkiv 1676, nr 281, m. fl. bitatt Consist. eccl. Abo. prot. 168 (1658). p. pf. bitin n. OLAVI 50 a (1578), AXEHIELM Lex. sueogoth. (c. 1630: inbitin; under bita), SWEDBEHG Schibb. 278 (1716: inbitin) m. fl.; biten L. P. GOTHUS Likpr. ö. J. Claesson 24 (1611: igenombiten) osv. bittin O. PETRI Sal. A 2 b (1535: inbittin), 4 Mos. 21: 8 (Bib. 1541), SIGFRIDI F 8 a (1619: inbittin) m. fl. bijtin GRUBB 270 (1665), BROMELIUS Chloris 24 (1694: afbijtin); bijten ARVIDI 132 (1651), RISINGH Landb. 10 (1871: affbijten). beten Växiö rådstur. prot. 16 april 1729 (: hundebeten), Diet. LINNÉ 2: 64 (c. 1750: genombeten), Kyrk. LIVIN 136 (1781) m. fl. – p. pf. best. l. pl. bitne, -a Erasmus HAMBRÆUS B 11 a (1620: bebitna), Växiö domk. arkiv 1652, nr 132 (: inbitne) osv. bijtne Oec. BRAHE 112 (1581: Frostbijtne), LINDER Suurbr. krafft 46 (1718). betne, -a B. OLAVI 153 a (1578), Erasmus HAMBRÆUS B 13 a (1620: aff betna), Sk. LINNÉ 63 (1751: genombetna) m. fl. bettne, -a Vish. 16: 5 (Bib. 1541), Växiö domk. akt. 1654, nr 132 (: inbettna) m. fl.)
[fsv. bita, motsv. d. bide, nor. bita, isl. bita, got. beitan, fsax. bitan, mnt. biten, holl. bijten, fht. bizzan, t. beissen, feng. bitan, eng. bite, af en ieur. rot bhid, hvaraf äfv. sanskr. bhid, klyfva, tälja, skära, o. lat. findere, klyfva; jfr BESK, BET, sbst.¹, ², BETA, sbst.¹, ² BETA, v.¹–⁵, BETE, sbst.¹ – ⁴, BETEL, sbst.¹ – ², BETSEL, BETT, BETTE, BETTRA, BIT, BITSK, BITTER. Med afs. på stamvokalens växlingar i ipf. ind. pl.,
ipf. konj., sup. o. p. pf. jfr BESSELMAN i o. y, i sv. 100 ff. (1909)] I det följ. skiljas de deponentiella formerna från de öfriga. Participier upptagas under I. Öfversikt öfver betydelserna.

More information and the source for the information: SAOB


bita

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

bildl.: göra verkan, ha inflytande el. makt (på el. över ngn)
  • bannor bi:tär int po ʃinʼnʼ, stri:k stri:kär bⱸtär inn (Iniö)
i kortspel
  • e sko sva:velrö:kas (efter kalvningen) at int trållen sko bi:ta på: (Kyrkslätt)
  • sama slags ko:rt bi:tär på vara:där, såmbliga färgår bi:tär yvär a:där (Nagu)
om eggverktyg: skära, ha (god) skärande verkan
  • han såm int sli:par s-än he bi:tär få:r slå: så at han ski:tär (Borgå)
  • hon där uksän ha alʼdrⱸ bittⱸ hon (Bötom)
  • li:a bi:tär bra: (Karleby)
  • li:a bi:tär bra: (Malax)
  • han bi:tär it na: (Munsala)
  • int ä na:n så no:ga me: hur (kniven) sir u:t bara-n bi:tär bra: (Nagu)

Se mer