Swedish: bita

Swedish verb 'bita' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: bita
Supine: bitit
Gerund: bitande

Indicative

Present

jag biter
du  biter
han biter
vi  biter
ni  biter
de  biter

Perfect

jag har bitit
du  har bitit
han har bitit
vi  har bitit
ni  har bitit
de  har bitit

Past

jag bet
du  bet
han bet
vi  bet
ni  bet
de  bet

Pluperfect

jag hade bitit
du  hade bitit
han hade bitit
vi  hade bitit
ni  hade bitit
de  hade bitit

Future

jag skall bita
du  skall bita
han skall bita
vi  skall bita
ni  skall bita
de  skall bita

Future perfect

jag skall ha bitit
du  skall ha bitit
han skall ha bitit
vi  skall ha bitit
ni  skall ha bitit
de  skall ha bitit

Conjunctive

Present

jag må bita
du  må bita
han må bita
vi  må bita
ni  må bita
de  må bita

Present

jag må ha bitit
du  må ha bitit
han må ha bitit
vi  må ha bitit
ni  må ha bitit
de  må ha bitit

Past

jag skulle bita
du  skulle bita
han skulle bita
vi  skulle bita
ni  skulle bita
de  skulle bita

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle bita
du  skulle bita
han skulle bita
vi  skulle bita
ni  skulle bita
de  skulle bita

Perfect

jag skulle ha bitit
du  skulle ha bitit
han skulle ha bitit
vi  skulle ha bitit
ni  skulle ha bitit
de  skulle ha bitit

Imperative


du  bit

vi  Låt oss bita
ni  bit

Etymology

Etymology

bita, fsv. bīta = isl. bíta, da. bide, got. beitan, fsax. bîtan, flit. bîzzan (ty. beissen), ags. bítan (eng. bite), av ie. roteri bhid, varav sanskr. bhid, klyva, skära, o. lat. findere, perf. fīdi; jfr besk, bet 2, beta 1-4, bete 1-3, betsel, bett, bitt 1, bitter, båt m. fl. — Bita i gräset, stupa, dö, sannol. syftande på att dödligt sårade personer ofta i dödskampen bita omkring sig, Petreius 1615 osv.; med motsv. i bl. a. da. o. ty., jfr även eng. bite the ground osv., fra. mordre la poussière, lat. humum el. arenam ore mordere osv. — Härtill: bit, r., 1616; möjl. bildat av bita som klunk till klunka, sup till supa (Hesselman i o-y s. 54), jfr dock Wigforss S. Hall. folkm., s. 46 n. 3; motsv. no. bit, da. bid, lty. bît, väl knappast lån från det senare ordet.

Translations

Swedish verb "bita"

To attack with the teeth

To cut off a piece by clamping the teeth

To hold something by clamping one’s teeth

3 translations found.

bita

BITA bi³ta² (bi'ta WESTE), v. -er bi⁴ter (pass. -es ³² l. ⁴⁰ l. bits bi⁴ts, äfv., i sht hvard., bit⁴s, hvard. i Götal. stundom bis⁴), bet be⁴t, beto be³tω², bitit bi³tit², biten bi³ten²; o. BITAS (bi'tas WESTE), hvard. BITS bis⁴, äfv. bi⁴ts l. bit⁴s, v. dep.; pr. ind. sg. bits bi⁴ts l. bit⁴s l., i sht hvard., bis⁴, stundom bites (jfr Sv. rättstavn. TEGNÉR 42 (1887)), imper. sg. bits, ipf. bets be⁴ts, betos, sup. bitits. vbalsbst. BITANDE (se d. o.), BITELSE (†, MÅNSSON Åderlåt. 150 (1642)), BITNING; BITARE (se d. o.). ( inf. bitthe BtFH 2: 47 (1545); pr. sg. bitter Visb. 1: 72 (1579); p. pr. bittande ). 1890 suurbr. 16 (Medewij TRANÆUSinf. bythe Hist. handl. XIII. 1: 132 (1564); pr. ind. sg. byter PETRUS Beskr. 1: 94 (1815). – pr. ind. sg. pass. bijts Fred. STIERNHIELM 8 (1649). – pr. ind. sg. dep. bites Lefv. HORN 59 (c. 1657), C. ALSTRÖMER (1760) hos Bref LINNÉ I. 3: 17, NF 7: 23 (1883), Guit. FRÖDING 136 1891; i vers) m. fl. bits Mont-Louis Fr. spr. 278 (1799), ALMQVIST (1844), K. Brandt GEIJERSTAM 79 (1904) m. fl.; bijtz GRUBB 38 (1665). ipf. ind. sg. bieth BtFH 2: 152 (1560). bett BtFH 2: 158 (1561). – ipf. ind. pl. bito 4 Mos. 21: 6 (Bib. 1541), Apg. 7: 54 (Därs. ). bitto Upp. 16: 10 (Bib. 1541: sönderbitto), bitte KALFF H. Pedereson B 1 a (1644). bijte Herv. VERELIUS 67 (1672). botas (dep.) Atl. RUDBECK 2: 379 1689; möjl. konj), bete Monarchsp. DRYSELIUS 406 (1891: ihiälbete), beto NORDBERG K. XII 2: 442 (1740) osv. ipf. konj. sg. beeto Resa KIÖPING 90 (1667). sup. bitit L. PETRI Vigv. C 5 a (1598: inbitit), RA 2: 426 (1571: inbitidt), Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 3 (1654) osv. bittit Gl. Ter. 66 (c. 1555), GUSTAF II ADOLF 41 (c. 1820), L. P. GOTHUS Pest. 95 a (1623), Ångerm. domb. 16 juni 1638, fol. , m. fl. bijtit SCHRODERUS Osiander III. 2: 146 (1695), Åderlåt. MÅNSSON 102 (1642), GRUBB 138, 299 (1665) m. fl.; bijtedt CARL IX (1597) i Hist. bibl. 2: 331. betit Växiö domk. akt. 1653, nr 296, be(e)tet Åderlåt. MÅNSSON 27 (1642), N. Av. 6 nov. 1657, s. 2, Växiö domk. arkiv 1676, nr 281, m. fl. bitatt Consist. eccl. Abo. prot. 168 (1658). p. pf. bitin n. OLAVI 50 a (1578), AXEHIELM Lex. sueogoth. (c. 1630: inbitin; under bita), SWEDBEHG Schibb. 278 (1716: inbitin) m. fl.; biten L. P. GOTHUS Likpr. ö. J. Claesson 24 (1611: igenombiten) osv. bittin O. PETRI Sal. A 2 b (1535: inbittin), 4 Mos. 21: 8 (Bib. 1541), SIGFRIDI F 8 a (1619: inbittin) m. fl. bijtin GRUBB 270 (1665), BROMELIUS Chloris 24 (1694: afbijtin); bijten ARVIDI 132 (1651), RISINGH Landb. 10 (1871: affbijten). beten Växiö rådstur. prot. 16 april 1729 (: hundebeten), Diet. LINNÉ 2: 64 (c. 1750: genombeten), Kyrk. LIVIN 136 (1781) m. fl. – p. pf. best. l. pl. bitne, -a Erasmus HAMBRÆUS B 11 a (1620: bebitna), Växiö domk. arkiv 1652, nr 132 (: inbitne) osv. bijtne Oec. BRAHE 112 (1581: Frostbijtne), LINDER Suurbr. krafft 46 (1718). betne, -a B. OLAVI 153 a (1578), Erasmus HAMBRÆUS B 13 a (1620: aff betna), Sk. LINNÉ 63 (1751: genombetna) m. fl. bettne, -a Vish. 16: 5 (Bib. 1541), Växiö domk. akt. 1654, nr 132 (: inbettna) m. fl.)
[fsv. bita, motsv. d. bide, nor. bita, isl. bita, got. beitan, fsax. bitan, mnt. biten, holl. bijten, fht. bizzan, t. beissen, feng. bitan, eng. bite, af en ieur. rot bhid, hvaraf äfv. sanskr. bhid, klyfva, tälja, skära, o. lat. findere, klyfva; jfr BESK, BET, sbst.¹, ², BETA, sbst.¹, ² BETA, v.¹–⁵, BETE, sbst.¹ – ⁴, BETEL, sbst.¹ – ², BETSEL, BETT, BETTE, BETTRA, BIT, BITSK, BITTER. Med afs. på stamvokalens växlingar i ipf. ind. pl.,
ipf. konj., sup. o. p. pf. jfr BESSELMAN i o. y, i sv. 100 ff. (1909)] I det följ. skiljas de deponentiella formerna från de öfriga. Participier upptagas under I. Öfversikt öfver betydelserna.

More information and the source for the information: SAOB


bita

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

bildl.: göra verkan, ha inflytande el. makt (på el. över ngn)
  • bannor bi:tär int po ʃinʼnʼ, stri:k stri:kär bⱸtär inn (Iniö)
i kortspel
  • e sko sva:velrö:kas (efter kalvningen) at int trållen sko bi:ta på: (Kyrkslätt)
  • sama slags ko:rt bi:tär på vara:där, såmbliga färgår bi:tär yvär a:där (Nagu)
om eggverktyg: skära, ha (god) skärande verkan
  • han såm int sli:par s-än he bi:tär få:r slå: så at han ski:tär (Borgå)
  • hon där uksän ha alʼdrⱸ bittⱸ hon (Bötom)
  • li:a bi:tär bra: (Karleby)
  • li:a bi:tär bra: (Malax)
  • han bi:tär it na: (Munsala)
  • int ä na:n så no:ga me: hur (kniven) sir u:t bara-n bi:tär bra: (Nagu)

Se mer