Swedish, all forms: bifalla

Swedish, all forms verb 'bifalla' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: bifalla
Supine: bifallit
Gerund: bifallande

Indicative

Present

jagbifaller
dubifaller
han;honbifaller
vibifaller
nibifaller
debifaller

Perfect

jaghar bifallit
duhar bifallit
han;honhar bifallit
vihar bifallit
nihar bifallit
dehar bifallit

Past

jagbiföll
dubiföll
han;honbiföll
vibiföll
nibiföll
debiföll

Pluperfect

jaghade bifallit
duhade bifallit
han;honhade bifallit
vihade bifallit
nihade bifallit
dehade bifallit

Future

jagskall bifalla
duskall bifalla
han;honskall bifalla
viskall bifalla
niskall bifalla
deskall bifalla

Future perfect

jagskall ha bifallit
duskall ha bifallit
han;honskall ha bifallit
viskall ha bifallit
niskall ha bifallit
deskall ha bifallit

Conjunctive

Present

jagmå bifalla
dumå bifalla
han;honmå bifalla
vimå bifalla
nimå bifalla
demå bifalla

Present

jagmå ha bifallit
dumå ha bifallit
han;honmå ha bifallit
vimå ha bifallit
nimå ha bifallit
demå ha bifallit

Past

jagskulle bifalla
duskulle bifalla
han;honskulle bifalla
viskulle bifalla
niskulle bifalla
deskulle bifalla

Pluperfect

jagskulle ha bifallit
duskulle ha bifallit
han;honskulle ha bifallit
viskulle ha bifallit
niskulle ha bifallit
deskulle ha bifallit

Conditional

Present

jagskulle bifalla
duskulle bifalla
han;honskulle bifalla
viskulle bifalla
niskulle bifalla
deskulle bifalla

Perfect

jagskulle ha bifallit
duskulle ha bifallit
han;honskulle ha bifallit
viskulle ha bifallit
niskulle ha bifallit
deskulle ha bifallit

Imperative

dubifall
viLåt oss bifalla
nibifall

Etymology

Additional Information

bifalla
godkänna
[A bifaller x]

Engelsk översättning
assent to, consent to; approve

Exempel

styrelsen biföll förslaget---the board sanctioned the proposal

bifalla

BIFALLA bi³~fal²a (bi'falla WESTE), v. -er, -föll, -föllo, -fallit, -fallen; se för öfr. FALLA. vbalsbst. -ANDE, -NING (†, EKBLAD Lib. mem. 377 (1764)); -ARE (†, Växiö domk. akt. 1654, nr 148, Orient. KRÆMER 54 (1866)); jfr BIFALL
[y. fsv. bifalla, af mnt. bivallen; jfr d. bifalde, holl. bijvallen, t. beifallen; se BI-, prefix¹ 1 a o. d]
– jfr FALLA BI. . Ss. hjälpverb användes i bet. 1 både hafva o. vara; i de öfriga bet. har blott hafva anträffats.

More information and the source for the information: SAOB