Swedish, all forms: befalla

Swedish, all forms verb 'befalla' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: befalla
Supine: befallit
Gerund: befallande

Indicative

Present

jagbefaller
dubefaller
han;honbefaller
vibefaller
nibefaller
debefaller

Perfect

jaghar befallit
duhar befallit
han;honhar befallit
vihar befallit
nihar befallit
dehar befallit

Past

jagbeföll
dubeföll
han;honbeföll
vibeföll
nibeföll
debeföll

Pluperfect

jaghade befallit
duhade befallit
han;honhade befallit
vihade befallit
nihade befallit
dehade befallit

Future

jagskall befalla
duskall befalla
han;honskall befalla
viskall befalla
niskall befalla
deskall befalla

Future perfect

jagskall ha befallit
duskall ha befallit
han;honskall ha befallit
viskall ha befallit
niskall ha befallit
deskall ha befallit

Conjunctive

Present

jagmå befalla
dumå befalla
han;honmå befalla
vimå befalla
nimå befalla
demå befalla

Present

jagmå ha befallit
dumå ha befallit
han;honmå ha befallit
vimå ha befallit
nimå ha befallit
demå ha befallit

Past

jagskulle befalla
duskulle befalla
han;honskulle befalla
viskulle befalla
niskulle befalla
deskulle befalla

Pluperfect

jagskulle ha befallit
duskulle ha befallit
han;honskulle ha befallit
viskulle ha befallit
niskulle ha befallit
deskulle ha befallit

Conditional

Present

jagskulle befalla
duskulle befalla
han;honskulle befalla
viskulle befalla
niskulle befalla
deskulle befalla

Perfect

jagskulle ha befallit
duskulle ha befallit
han;honskulle ha befallit
viskulle ha befallit
niskulle ha befallit
deskulle ha befallit

Imperative

dubefall
viLåt oss befalla
nibefall

Etymology

Additional Information

befalla
ge order
[A befaller B att + INF]

Engelsk översättning
order, command

befalla

BEFALLA befal⁴a, i Sveal. äfv. ⁰³² (befa'lla WESTE; befàlla ALMQVIST), v.¹ -er, -de l. (numera i sht hvard.) -te, -t, -d l. (numera i sht hvard.) -t ( ipf. -de Påmin. v. proföfv. A 6 b (1776), WESTE 1807; jämte -te), GEIJER II. 5: 44 (1838) osv.; p. pf. -d (-de, -da) LIND (1738), LIVIN Kyrkost. 58 (1781), LEOPOLD 1: 138 (1802, 1814) osv. – ipf. -te Mat. 26: 19 (NT 1526), 1 Mos. 39: 22 (Bib. 1541), SCHRODERUS Uss. M 2 b (1626), Arg. DALIN 1: 64 (1733, 1754), OT CEDERBORGH 3: 86 (1814), Hist. CARLSON 1: 390 (1855), BÖTTIGER i SAH 39: 189 (1865) m. fl.; p. pf. -t (-ter, -te, -ta) Apg. 15: 40 (NT 1526), Fosz 483 (1621), BELLMAN 3: 157 (1790), Fornk. PALMBLAD 1: 536 (1844) m. fl. () -ar, -ade osv. Rom. 16: 1 m. fl. ställen (NT 1526), Psalt. 37: 5 m. fl. ställen (Bib. 1541), TEGEL G. I 1: 20 (1622), Ps. 1695, 48: 3, NEHRMAN Gifterm. Föret. 3 b (1747), Ps. 1819, 313: 2, GOSSELMAN Ertholm. 14 (1842) m. fl.; se särsk. 1 α β. () sup. -it NT 1526, Föret. 2 a.; p. pf. -en (-na) Jer. 13: 20 (Bib. 1541), L. PETRI Kyrkoordn. 83 b (1571), Vas. STRINNHOLM 2: 517 1820; arkaistiskt)). vbalsbst. -AN (†, Växiö domk. ark. 1676, nr 307; i bet. 1 a slutet), -ANDE, -ING (se BEFALLNING), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (föga br., REMMER Den högfv. 22 (1818)); jfr BEFÄL (betala (jfr motsv. uttal i vissa sv. dial.) Apg. 6: 3 (NT 1526, Bib. 1541; Bib. 1855: befala (så äfv. på öfr. ställen utom Amos 9: 4, som har befala); Bib. 1703: befalla), ASTEROPHERUS 7 (1609), Lex.Linc. (1640) m. fl. bef(f)alla (-endes osv.) RA 1: 126 (1529), Ps. 1536, s. 98, osv. – befälla RONDELETIUS 29 (1614); befälles (pass. pr.) Disa MESSENIUS 19 (1611); befäl (imper.) 2 Mos. 17: 14 (Bib. 1541), Disa MESSENIUS 35 1611; rimmande med quäl, dvs. kväll); befäll Blanck. MESSENIUS 40 (1614); befelte (ipf.) 1 Mos. 39: 22 Bib. 1541); befält (sup. o. p. pf.) O. PETRI P. Eliæ b 3 a (1527), ASTEROPHERUS 4 (1809), BRASCK Ty. kr. D 4 a (1649) m. fl. – befolandes (p. pr.) SVART G. I 49 (1561). bef(f)olla (-er, -andes) Ps. 1536, s. 99, Gl. Ter. 66 (c. 1550), SVART G. I 106 (1561) m. fl.)
[fsv. befala, befalla, befäla, befälla, befola, befolla, bofalla, böfalla (med stark o. svag böjning), liksom d. befale (med svag, fordom äfv. med stark böjning) af mnt. bevelen (ipf. bevol, bevolde, p. pf. bevolen, bevalen), bevalen, bevolen), bovalen (sistn. former bildade i anslutning till p. pf.), motsv. de starka fsax. bufelhan, fht. bifël(a)han), öfverlämna, anförtro. gömma, begrafva, mht. bevëlhen, bevelen), t. befehlen, ags. beféolan, öfverlämna, anförtro; af be- (se BE-) o. ett verb med grundbet. gömma (jfr fsv. fiäla, dölja, gömma, isl. fela, dölja, gömma, anförtro, got. anafilhan, öfverlämna, anbefalla, samt FJÄLSTER); se för öfr. TAMM]
Öfversikt af betydelserna.

More information and the source for the information: SAOB


befalla

Slå upp ordet i Ordbok över Finlands svenska folkmål

anbefalla (åt högre makt)
  • minʼ ja befalʼlʼd mä gu:d ⱸ ha:nd (Houtskär)
  • ja bifallär e fa:n (Ingå)
ge (ngn) befallning om (ngt)
  • to ja bifalldär to ska ty ly:d (Esse)
  • ja vɷḍḍ bⱸfalʼlʼdär ṭi grä:va (Kumlinge)