Swedish: avkomma

Swedish verb 'avkomma' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: avkomma
Supine: avkommit
Gerund: avkommande

Indicative

Present

jag avkommer
du  avkommer
han avkommer
vi  avkommer
ni  avkommer
de  avkommer

Perfect

jag har avkommit
du  har avkommit
han har avkommit
vi  har avkommit
ni  har avkommit
de  har avkommit

Past

jag avkom
du  avkom
han avkom
vi  avkom
ni  avkom
de  avkom

Pluperfect

jag hade avkommit
du  hade avkommit
han hade avkommit
vi  hade avkommit
ni  hade avkommit
de  hade avkommit

Future

jag skall avkomma
du  skall avkomma
han skall avkomma
vi  skall avkomma
ni  skall avkomma
de  skall avkomma

Future perfect

jag skall ha avkommit
du  skall ha avkommit
han skall ha avkommit
vi  skall ha avkommit
ni  skall ha avkommit
de  skall ha avkommit

Conjunctive

Present

jag må avkomma
du  må avkomma
han må avkomma
vi  må avkomma
ni  må avkomma
de  må avkomma

Present

jag må ha avkommit
du  må ha avkommit
han må ha avkommit
vi  må ha avkommit
ni  må ha avkommit
de  må ha avkommit

Past

jag skulle avkomma
du  skulle avkomma
han skulle avkomma
vi  skulle avkomma
ni  skulle avkomma
de  skulle avkomma

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle avkomma
du  skulle avkomma
han skulle avkomma
vi  skulle avkomma
ni  skulle avkomma
de  skulle avkomma

Perfect

jag skulle ha avkommit
du  skulle ha avkommit
han skulle ha avkommit
vi  skulle ha avkommit
ni  skulle ha avkommit
de  skulle ha avkommit

Imperative


du  avkom

vi  Låt oss avkomma
ni  avkom

Etymology

avkomma

AFKOMMA AVKOMMA a³v~kom²a, v. -er, -kom, -kommo, -kommit, -kommen (se för öfr. KOMMA, v.). vbalsbst. -ELSE (se d. o.); jfr AFKOMST
[fsv. afkoma; jfr d. afkomme, mnt. o. nnt. afkomen, t. abkommen]
– jfr KOMMA AF, KOMMA (af ngn l. ngt).

More information and the source for the information: SAOB